Vi ska rädda klimatet – utan teser

Ledare Artikeln publicerades
Foto:
Ekobyn Hurdal i Norge där solpaneler på taken är en självklarhet.

Det är alldeles utmärkt att Västra Götalandsregionen och dess kommuner enats om ”gå före och ta en ledande roll i omställningen” och att anstränga sig för att nå ”målet om en fossiloberoende region 2030”.

Många goda idéer finns på bordet, absolut. Utmaningen för att nå målet är också större än vad många av oss nog vill ta in. Men: varning för att låta handlingsprogrammet låta som när en miljöpartist drömmer sina våtaste drömmar.

Såväl nationellt som regionalt och lokalt i Sjuhärads kommuner bör nu Allianspartierna stiga fram och ta plats intill MP (som man ju regerar tillsammans med i regionen). Inte minst har Moderaterna en position att ta i samklang med nye partiledaren Ulf Kristerssons valspråk ”land för hoppfulla”, ett Sverige som möter världen med framtidstro. Som PM Nilsson nyligen formulerade sig i en ledare i Dagens Industri: ”Miljöskydd är inte vänster utan snarare ett uttryck för en konservativ grundsyn.”

Metoderna för att göra Västra Götaland ledande i klimatkampen bör fokusera på de primära ”bovarna”, som trafiken och industrin. I det reviderade dokumentet ”Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om” som innehåller ”strategiska vägval” och långa listor med förslag till ”handlingsplan” blir det tydligt hur förtjusta författarna är i att alla ska cykla och promenera och äga vegetariskt.

Man resonerar engagerat om behovet av att människor förändrar sin ”livsstil”. Men, eländes elände, man inser att politiken i all hast inte kan kommendera fram önskvärt leverne: ”Att ändra trender i konsumtion och semesterresande är en process som kräver förskjutning i värderingar och normer och det är politiskt svårt att på kort sikt åstadkomma betydande påverkan med direkta styrmedel”, skriver man– men landar sedan på benen med formuleringen: ”Här är det istället viktigt att fånga upp trender som går åt rätt håll samt att göra det lätt att välja rätt.”

Ja, precis så. Det är inte genom en ny variant av sovjetiska Gosplan, de statliga ekonomiska femårsplanerna, som Västra Götaland och Borås ska gå i framkant för att rädda planeten, utan genom att hjälpa fram ny teknik och nya marknader och ha fokus på verkningsfulla bollar.

I regionens och länsstyrelsens klimatplan visar ett diagram över olika sektorers andelar av de totala utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland (2012 års siffror) att raffinaderierna står för den största andelen, 27 procent, följt av vägtrafiken (26), industrin (19) och jordbruket (11). Resten – totalt 17 procent – delas av energiförsörjningen till hushåll och lokaler, till arbetsmaskiner och ”övrigt”. Med andra ord: när stora delar av bilparken börjar drivas på el är det en marginell andel av klimatutmaningen som löses i hushållen.

Ur regionens och länsstyrelsens klimatplan: Så här fördelades de klimatstörande utsläppen i Västra Götaland 2012.

Det konstaterandet ska inte läsas som att allas våra dagliga beslut är betydelselösa. Men för att vinna brett folkligt stöd för klimatplanen är det viktigt att den inte upplevs som ideologi, utan praktik. Här listas långa rader av fluffiga idéer för en ny sorts stadsplanering, om gångfartsgator och andra ”släng-ut-bilen”-teser. Resonemang om framtidens boende och stadsmiljöer har absolut sin relevans, men kanske inte primärt i detta dokument.

Utmärkt är fokus på solenergin. Det noteras också att ”Västra Götaland har i dag mest vindkraft av landets regioner”. Med tanke på de omfattande planer för ytterligare landbaserad vindkraft som finns (inte minst Vattenfalls ”projekt Boarp” sydost Ulricehamn) är det en lättnad att klimatplanen markerar att ”hela denna kapacitet är inte möjlig att använda eftersom det uppstår konflikter med andra intressen”. Vindkraft på land är i n t e framtidens energikälla. Satsa på solen.

Nu ska klimatplanen lanseras med pukor och trumpeter. 19 oktober lanseras en hemsida och en vecka senare, 26 oktober, har man hyrt självaste konserthuset i Göteborg för en heldag. Det blir berättelser om reko-ringar, återanvända jeans, förnybar målarfärg och höga hus i trä. Att ha lite kul på vägen när planeten ska räddas är inte fel.