Vi har slutat prata politik

Borås Artikeln publicerades

Politik är inte längre ett intressant diskussionsämne när vänner och familjer samlas. Det är snarare ett minfält.

Bilden från när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson håller ett vårtal på Långholmen i centrala Stockholm. Varför får olika syn på SD oss att tappa respekten för varandra? Det undrar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Foto: Christine Olsson/TT
Bilden från när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson håller ett vårtal på Långholmen i centrala Stockholm. Varför får olika syn på SD oss att tappa respekten för varandra? Det undrar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Härom veckan satt jag bredvid en amerikanska vid en middag för mediebranschen. Hon drev ett företag som jobbade med AI-lösningar för medieföretag och vi pratade inledningsvis om det. Artificiell intelligens är ett viktigt redskap för den framtida journalistiken. Men så nämnde jag Donald Trump (inte på grund av artificiell intelligens, jag lovar...) och den reflekterande tonen byttes ut mot ett raseriutbrott. ”He's a dictator and a psycho!”, utbrast kvinnan (på svenska: ”Han är en diktator och en psykopat!”).

Kvinnan var från Chicago, en högborg för Demokraterna i USA, så hennes reaktion var inte oväntad, men oväntat stark. Presidentämbetet i USA har alltid varit respekterat även av de som inte är partikamrater med den för tillfället sittande presidenten. Men så är det inte längre. USA har blivit en polariserad nation.

Kvinnan vid middagen berättade hur hennes syn på Trump hade förstört vänskapsrelationer. Vid ett par tillfällen hade politiska diskussioner med människor som stod henne nära fullständigt havererat och slutat med en avbruten kontakt. Jag kom att tänka på kvinnans berättelse när jag läste Niklas Orrenius intervju med den svenske finansmannen Robert Weil i DN i veckan.

Robert Weil vittnar om liknande upplevelser på grund av sitt tydliga avståndstagande från SD. Han har försökt få tunga näringslivsprofiler ”att se riskerna med att flörta med nationalism” (för det gör flera offentligt, bland andra Antonia Ax:son Johnson och Michael Treschow), men mötts av starka reaktioner: ”Jag förstår det inte. Det handlar om personer som jag står nära, men ibland ringer de inte ens tillbaka”, säger Weil i DN.

Jag tror att flera av oss känner igen oss. Politik är inte längre bara ett diskussionsämne när vänner och familjer samlas. Det är snarare ett minfält. Ska jag säga något, eller ska jag förstöra den här middagen? Jag är inte ensam om att ha ställt mig den frågan de senaste åren.

Men varför är det så känsligt? Varför får olika syn på SD oss att tappa respekten för varandra? Kanske beror det på att politik inte längre bara handlar om en vänster/höger-diskussion, utan också om något annat, något som sitter djupare i oss?

GAL-TAN-skalans användbarhet i politiskt-analytiska sammanhang har diskuterats, men nog är den en spegling av det nuvarande politiska klimatet värd att ta på allvar. GAL står alltså för Grön, Alternativ och Liberal, TAN för Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk. De här epiteten har mer med livshållning än med partipolitisk åsikt att göra och blir därmed känsliga att diskutera. Det gör ont att få ens egen livshållning ifrågasatt.

Att frågorna som rör GAL-TAN-epiteten står högst på den politiska agendan numera kan förklaras med den framväxande högerpopulismen. För den har skapat nya konfliktlinjer i sfärer där man tidigare har varit politiskt överens. Robert Weils näringslivskretsar är ett exempel på det.

Men den har också skapat ett klimat där inte bara våra åsikter utan också vårt sätt att leva ifrågasätts politiskt. När svenskhet definieras som en politisk egenskap följer en främlingsfientlighet som en naturlig del av samma politiska hållning. Synen på Den Andre politiseras. Människa ställs mot människa, inte åsikt mot åsikt.

Det är en situation som tidigare i historien har förebådat krig. Det finns anledning att påminna sig om det.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.