Vem vill ha politiker som aldrig begått misstag?

Ledare Artikeln publicerades
Sociala medier kryper sig allt närmre in i vår vardag samtidigt som toleransen för politikers privata misstag minskar.
Foto: /TT
Sociala medier kryper sig allt närmre in i vår vardag samtidigt som toleransen för politikers privata misstag minskar.

I en allt mer digitaliserad värld är det inte bara enklare att begå misstag - det är desto enklare att dokumentera och därmed låta i princip hela världen se dem. Vilka typer av politiker får vi när allt fler förtroendevalda varit tonåringar i sociala mediers era?

Den förra moderatledaren Anna Kinberg Batra skriver i sin bok Inifrån (Albert Bonniers Förlag, 2018) att hon är lättad över att hon fick vara tonåring innan sociala mediers tid. Detta apropå den rejäla bakgrundskontrollen hon fick genomgå innan hon så småningom blev vald till partiledare för Sveriges näst största parti.

Bakgrundskontroller är inget märkvärdigt inom politiken och används regelbundet vid bland annat ministerutnämningar. På så sätt hoppas man minimera, eller i bästa fall eliminera, riskerna för skandaler. Något som är särskilt viktigt i tider när privata klavertramp utgör större risk än politiska sådana.

Före detta gymnasieministern Aida Hadzialic (S) avgick morgonen efter att hon åkt fast för rattfylla sommaren 2016. Tio år tidigare fick Moderaternas Maria Borelius avgå efter åtta dagar som handelsminister för att hon anlitat svart arbetskraft. Och ni minns väl Sven-Otto Litorin (M) som fick avgå valåret 2010 efter påstådda sexköp?

Det är några exempel på politiker vars moral man på goda grunder kan ifrågasätta. Men handlingarna säger egentligen inte något om huruvida dessa personer är kompetenta politiker eller inte. Det verkar snarare som om det är betydligt svårare att bli av med ministertiteln om man begår ett politiskt misstag, som till exempel socialförsäkringsministern Annika Strandhälls (S) hantering av Begler-affären.

Ibland händer det att potentiella skandaler sipprar igenom de rigorösa kartläggningarna av politikers bakgrund. Kinberg Batras tv-uttalande om att stockholmare är smartare än lantisar är ett exempel på detta. Trots att det klumpiga uttalandet gjordes för drygt tjugo år sedan har det kommit att jaga henne i vuxen ålder och har troligtvis bidragit till hennes underläge för att lyckas som partiledare.

Men nu är det andra tider. Ribban är numera satt långt under oerfarna ungdomspolitiker som råkar hamna framför en tv-kamera. Det räcker med att ha skrivit något halvkorkat på ett forum eller att en kompis filmat något plumpt för att det ska kvala in som föremål för senarelagd ångest. Ungdomar tenderar också att ha en betydligt mer öppen inställning för vad som kan publiceras på sociala medier. Med andra ord kan vad som helst kablas ut, till och med tonårsfyllor.

När toleransen för privata misstag minskar samtidigt som tekniken möjliggör att fler lik i garderoben hittas kommer urvalsgruppen som klarar politikens bakgrundskontroller bli ännu smalare. Vi riskerar med andra ord att få tråkiga politiker. Det vill säga de som i ett tidigt skede bestämmer sig för att satsa på toppolitiken och upprättar sina liv därefter.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.