Annons

Vem ska ge kurderna större hopp?

Kurdernas självständighetssträvanden möts av irakiska trupper och omvärldens ljumma intresse.
Ledare • Publicerad 16 oktober 2017
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Irakiska styrkor på väg mot oljefältet i Kirkuk under måndagen.
Irakiska styrkor på väg mot oljefältet i Kirkuk under måndagen.

När 80 procent av alla röstberättigade i den kurdiska norra delen av Irak valde att i en folkomröstning i slutet av september i år säga ja till oberoende och självständighet var det bara en fråga om när den irakiska centralregeringen i Bagdad skulle reagera.

Under natten mellan söndag och måndag närmade sig reguljära irakiska styrkor och milisgrupper oljefälten och flygplatsen i Kirkuk för att, som det uttrycktes i en kommuniké ”trygga säkerhetsläget” i staden. Detta möttes av olika kurdiska peshmergagrupper med verkanseld. Båda sidor avlossade stora mängder så kallade Katusharaketer mot varandra. Den kurdiska regionens president, Masoud Barzani, har meddelat att kurdiska styrkor bara kommer att besvara de irakiska styrkornas eldgivning och inte själva inleda stridigheter.

Annons

Kirkuk befriades av kurdiska styrkor 2014 efter att IS drivit bort den irakiska armén. Den irakiska centralregeringen kräver nu att kurderna ska lämna överlämna kontrollen till den regering vars styrkor inte kunde försvara staden mot IS. Såväl Iran som Turkiet fördömde folkomröstningen och har sedan dess inlett en bojkott av Kurdistan. Rädslan för att en oberoende kurdisk stat i området skulle innebär interna oroligheter inom dessa stater har länge varit överhängande.

Konflikten omfattar således hela regionen och är dessutom infekterad av nutida händelser och historiska anspråk. Den enda kraft som kan rå på alla parter är USA. Dessvärre är det oklart om vad den enda kvarvarande supermakten under Donald Trumps presidentskap egentligen har för ambitioner och intressen i området.

Det kurdiska folkets intressen, som nog får bedömas som angelägna i sammanhanget, är en egen stat. Omvärlden vill i första hand ha lugn och ro. För svensk del bidrog utrikesminister Margot Wallström (S) med följande djupsinnighet: ”Vi hoppas att det här ska reda upp sig”, sa hon till TT:s Brysselkorrespondent under måndagen.

För att det kurdiska folket ska kunna hoppas krävs det nog lite mer än så …

Annons
Annons
Annons
Annons