Vem är sugen på att testa tre terminer?

Ledare Artikeln publicerades
Sportlov. Skidåkning. Inte så dumt.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Sportlov. Skidåkning. Inte så dumt.

I dag inleds det som började som en besparingsåtgärd och som ett sätt att hindra smittspridning – sportlovet. Det kunde bli längre om Skolsverige organiserade läsåret i tre terminer istället för två.

De lediga dagar som i Västsverige infaller under vecka 7 var från början ett inslag i den nationella bränsleransoneringen under andra världskriget. ”Kokslovet” innebar att skolor och klassrum inte behövde värmas upp.

Men det fanns också ett hälsoargument: inte minst städernas skolbarn behövde röra på sig i det fria. Vinterlekar, skridskoåkning och skidor, ansågs även karaktärsdanande. Långt innan kriget var det vanligt att skolor och föreningar ordnade fjällresor för unga. Som Lundahistorikern Dick Harrison påpekar i en krönika om sportlovet var det också många föräldrars önskan att under den då tid risken för infektioner var som störst skulle skolorna hålla stängt. Även det så kallade vabbandet i februari uppstod i kokslovets spår.

I dag har sportlovet förlorat sin grund i samhällets behov. Även dagens långa, sammanhållna sommarlov hänger i luften när barn inte längre används som obetald arbetskraft i jordbruket.

Är det inte hög tid att fundera över om skolans tvåterminssystem borde ersättas med ett mer samtidsrelevant indelning av läsåret?

2016 tog Moderaterna i Stockholm ett initiativ i frågan och lade fram ett förslag om att införa ett treterminssystem. Det huvudsakliga motivet var tudelat – att ge skolbarnen med undervisningstid och att anpassa sommarlovet till längden på föräldrarnas semester. Invändningarna lät dock inte vänta på sig, och inte oväntat kom de starkaste reaktionerna från lärarna. Med lakonisk underdrift summerades lärarfackens kritik till ”att de inom lärarprofessionen som efterfrågar denna förändring torde vara få”.

Det finns en invändning mot att göra om skolåret i syfte att få till mer undervisningstid, vilket vore välkommet. Men i ett läge då det redan råder skriande behov av utbildade och kompetenta lärare – det förstnämnda är inte synonymt med det senare – torde detta bli en reform som leder till färre lärarledda lektioner. Det vore knappast en önskvärd konsekvens av en i övrigt välmotiverad förändring. Det finns stöd i forskning för att de som har mest att vinna på en övergång till ett treterminssystem är barn från socioekonomiskt svaga hem. Ett långt sommarlov är negativt för elevernas kunskapsutveckling.

Men ska barn från hem som saknar studievana vinna på mer tid i skolan så förutsätter det att skolan klarar av sitt kompensatoriska uppdrag, vilket kan ifrågasättas om det samtidigt saknas lärare i klassrummen.

Lite talar för att nuvarande tvåterminssystem kommer att förändras under överskådlig tid. Det finns alldeles för starka argument emot, inte minst från lärarnas fackförbund. Men det kan vara värt att notera, att redan 2016 fanns det rektorer som menade att de i kraft av skollagen kunde förlägga undervisningen så att skolan i praktiken införde treterminssystem.

Finns det någon skolledare i Sjuhärad som skulle våga sig på ett försök?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.