Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
Ledare 2010-12-03 | Uppdaterad 2010-12-02
Snart väntar genomförandet av den andra fasen av regeringens vargpolitik. Licensjakten fortsätter men kommer med början nästa år och fram till 2014 att kompletteras med utplantering av högst 20 djur.
Avsikten är inte att utöka antalet djur utan att stärka stammen genetiskt.
Den svenska vargstammen härstammar från endast fem individer som har vandrat in i landet vid tre tillfällen. Det behövs utan tvekan ett genetiskt tillskott. Men utplaceringen av varg omges liksom licensjakten av frågetecken. Ett av problemen under januari månads jakt var att det var svårt att för jägarna att veta om de verkligen sköt svaga individer. Nu är det inte heller säkert att man lyckas förstärka stammen genetiskt.
För även om länsstyrelserna vidtar de mått och steg som Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt har föreslagit, så krävs det ju naturligt nog att de nya vargarna reproducerar sig för att stammen ska bli mindre inavlad.
Oavsett om man tar valpar från djurparker och placerar ut dem eller hämtar vuxna djur från Norge och Finland, så visar erfarenheten att dödligheten är stor. Det finns i själva verket ingen praktisk lösning som garanterar genetisk förstärkning, om nu inte riksdagen beslutar om fler utplacerade vargar, men så lär det inte bli. Inget parti lär vilja ta i denna heta fråga ännu en gång.
Miljöminister Andreas Carlgren kommer att skicka pengar till de länsstyrelser som ansvarar för de områden där vargarna ska placeras ut, däribland Västra Götaland, för att de ska förankra vargflytten lokalt.
De regionala myndigheterna har nämligen fått den föga avundsvärda uppgiften att bestämma exakt var vargarna ska placeras ut. Men räcker det för att stärka acceptansen för vargen, exempelvis i områden med många djuruppfödare? Man kan fundera över utfallet blir av denna förankringsprocess.
Det var visserligen bra att regeringen förde vargfrågan närmare medborgarna, ned på länsstyrelsenivå och till viltförvaltningsdelegationerna. Men i detta fall är det svårt att se att denna reform gör någon skillnad för dem som berörs.
Utplaceringen av vargar är nödvändig för att Sverige ska behålla en livskraftig stam, men protesterna kommer att bli minst lika livliga denna gång, inte från Naturskyddsföreningen och naturvårdare utan från lokalbefolkning och jägare.
Regering, länsstyrelser och lokalpolitiker har en svår och angelägen uppgift att förklara varför Sverige ska ha en livaktig vargstam. Hittills har kommunikationen nämligen misslyckats grovt.
Det lär ta tid att skapa en mer positiv attityd till vargen.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86