Varför förolämpa experterna, ministern?

Ledare
Foto:

Att en minister hellre väljer att förolämpa forskare och lärare än att bemöta deras berättigade oro, säger det mesta om varför den rödgröna regeringens universitets- och högskolepolitik inte handlar om kunskaper.

Artikeln publicerades 8 augusti 2017.

Om några veckor öppnar landets universitet och högskolor sina portar för ännu en termins studier och forskning. Professorer, lektorer, lärare och andra är just nu som mest upptagna med att förbereda läsåret med ett enda mål för ögonen – att förmedla kunskaper till alla som oavsett bakgrund sökt sig till den högre utbildningen.

Det är så som den högre utbildningens samhällsnytta visar sig, att den för den enskilda individen leder till att nya vägar, nya världar och nya möjligheter öppnar sig.

Men den uppfattningen delas inte av den rödgröna regeringen, vars främsta representant– högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson –hellre misstänkliggör och förolämpar engagerade pedagoger än ger dem sitt stöd och sin uppmuntran.

En av sommarens viktigaste debatter har pågått mellan å ena sidan två representanter för Lunds universitet, prefekten Alexander Maurits och studierektor Tobias Hägerland vid Centrum för teologi- och religionsvetenskap, å den andra just Hellmark Knutsson. Utgångspunkten var regeringens ambition att förändra högskolelagen för att universitet och högskolor skulle bredda antagningen och få fler studenter att fullfölja sina utbildningar.

Detta ifrågasatte Maurits och Hägerland utifrån hur verkligheten ser ut. Ökad press utan ökade resurser leder ofelbart till lägre kvalitet på utbildningen och sämre resultat. Redan nu finns det en uppsjö av insatser att ta till för den som har svårare att tillgodogöra sig utbildningen. Samtidigt säger den nationella examensmålen uttryckligen att den utexaminerade studenten ska kunna jobba självständigt.

”Det går inte att lagstadga fram ett utfall som är beroende av studentens egen insats”, konstaterar de båda Lundapedagogerna i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 26 juli.

Regeringens förslag innebär sänka kunskapskrav. Dessutom visar ministerns retorik att målet om breddad antagning är viktigare än kunskapsmålen. När ministern svarade på de ärliga och uppriktiga farhågorna, svarade ministern med en förolämpning: ”Jag och regeringen drivs av synsättet att högskolan och högre utbildning angår hela samhället, inte bara dem som är närmast verksamma i den”.

Det svaret säger det mesta. Universitets- och högskolevärldens experter ska inte göra sig besvär när regeringen utövar sin sociala och politiska ingenjörskonst. Dessutom vet regeringen bäst även i detta sammanhang, vilket Hellmark Knutsson understryker med ännu en förolämpning: ”Brett deltagande handlar inte om att sänka krav, utan om att låta lärandet stå i centrum. Det handlar om att studenterna ska få möta en pedagogik som inte utgår från traditioner, utan som utgår från vetenskap om lärande”.

Om det är så som allvarligt menade farhågor bemöts från dem som till skillnad från ministern verkligen är experter på just ”vetenskap om lärande”, talar det sitt tydliga språk om att varken kunskaper eller anständighet står särskilt högt i kurs hos den här regeringen.