Varen icke rädd för grävskopan

Ledare
Inom industrin har robotar och digitalisering redan förändrat arbetsplatserna.
Foto: Adam Ihse/TT
Inom industrin har robotar och digitalisering redan förändrat arbetsplatserna.

Ny teknik har alltid väckt rädsla på arbetsmarknaden. Men hittills har den tekniska utvecklingen gett oss människor mer nyttigheter för mindre slit.

Stoppa brödtjyven! Det var budskapet då lantarbetare från Vallda och Onsala socknar i dagens Kungsbacka kommun demonstrerade i slutet på 1920-talet. Med brödtjyven avsågs traktens första grävskopa som en driftig bonde hade köpt in. Lantarbetarna såg framför sig hur det skulle bli färre jobb som grävare när åkrar längs med kusten skulle dikas ut.

Tidens gång och arbetets utveckling gjorde snart att lantarbetarnas oro blev till en rolig historia. Alla visade sig tjäna på grävskopans inträde. Bättre jobb utfördes till en lägre kostnad och människorna gick vidare till mindre slitsamma arbetsuppgifter än att handgräva diken i lera och snålblåst.

Motstånd mot grävskopor fanns på många orter i landet, men exemplet från Kungsbacka är ny-aktuellt eftersom historien där verkar ha upprepat sig. Nyligen sade tolv socialtjänstemän i Kungsbacka upp sig i protest mot att kommunen låter algoritmer ta hand om bidragsansökningar. Detta skulle enligt de uppretade tjänstemännen leda till sämre service för medborgarna. Men erfarenheten från kommuner som redan har automatiserat tyder på det motsatta. Säkrare hantering till lägre kostnad.

Mycket talar för att vi bör välkomna robotarnas intåg i offentlig service och välfärd. Nyligen startade en debatt om den så kallade kostnadsbomben. Enligt Riksrevisionsverket kommer kostnaderna för Sveriges kommuner att ha ökat med 200 miljarder till år 2030 på grund av demografiska förändringar.

De traditionella svaren på hur situationen ska hanteras är nedskärningar eller skattehöjningar. Men kanske kommer domedagen undvikas genom ny teknik. AI, artificiell intelligens, kan lösa alltmer komplicerade uppgifter och på så viss öka effektiviteten i välfärden.

Sverige har undvikit demografiska kriser förr. Den ”kris i befolkningsfrågan” som makarna Myrdal oroade sig för på 30-talet handlade om hur det sena 1800-talets stora barnkullar skulle försörjas då de gick i pension och behövde äldrevård. Detta kom att sammanfalla med rekordåren. Ökad effektivitet möjliggjorde större välfärd trots de demografiska förändringarna.

Det har ibland målats upp skräckscenarion där det är robotar som stoppar om oss då vi blivit gamla och sjuka. Men det kan bli precis tvärtom. Robotarna tar hand om tråkiga uppgifter medan vi människor kan lägga större tid på varandra.

Det är intressant att reaktionerna blir så starka nu när den nya tekniken når tjänstemannanivå i offentlig sektor. I den konkurrensutsatta industrin har man redan flera decenniers erfarenhet av att jobb försvinner eller förändras tack vare robotar eller artificiell intelligens. Socialarbetare, lärare och läkare kommer nu att få se en liknande omdaning av arbetsplatserna som tidigare hamnarbetare och textilarbetare hade att acceptera.

Politikens uppgift när formerna för produktion förändras blir att ge människor större trygghet och tillförsikt, framförallt genom möjlighet till vidareutbildning för att kunna fylla nya roller. Tekniken som först uppfattas som en brödtjuv kan vara en vän.