Vad är sant? Att det som nu väntar är nödvändigt

Ledare Artikeln publicerades
Stefan Löfven på väg till Rosenbad tillsammans med hustrun Ulla och livvakter.
Foto: Jessica Gow/TT
Stefan Löfven på väg till Rosenbad tillsammans med hustrun Ulla och livvakter.

En ny regering, ett ovant läge. Med tiden kommer kraven på att en blocköverskridande fyrpartiöverenskommelse ska innebära verklig förändring att växa sig allt starkare. Inte minst vad avser arbetsmarknadspolitiken.

Kanske är det trots allt KD-ledaren Ebba Busch Thors ord under fredagen som ger Stefan Löfven och de partier som ingår i den så kallade januariöverenskommelsen den bästa bekräftelsen på att de har handlat rätt.

Det var naturligtvis inte avsikten med det hon sa, men likafullt är kring denna fråga allt snurrar:

”Vad är sant? Det går inte att leda en regering på lögn”.

För varje sådant uttalande, och för andra i samma stil och med likartat innehåll, blir det allt tydligare att det inte fanns något alternativ till upplösning av det långa sonderings- och statsministersökande drama som har utspelats i rikspolitikens centrum. Det hade varit att leda – och leva – på en lögn om det istället varit en Alliansregering som tagit makten med stöd av Sverigedemokraterna.

Det har sagts förr och det kommer att sägas igen, att detta var den bästa lösningen eftersom det var den enda som stod till buds.

Därför får Sverige ännu en gång en socialdemokratiskt ledd regering.

Ännu återstår mycket innan det går att med någon större precision säga något om hur och när de 73 punkter som ingår i överenskommelsen kommer att genomföras. Det finns skäl att tro att Stefan Löfven menar allvar när han säger att det är hans avsikt att så ska ske. Men det är också tillfredsställande att notera att han medgav att det fanns inslag i den som inte hade funnits med om hans regering inte hade varit beroende av stöd från Centerpartiet och Liberalerna.

Av samma skäl är det svårt att dra några mer långtgående slutsatser om hur denna ompositionering högerut som nu är inledd kommer att påverka Socialdemokraterna på sikt. Avsaknaden av förändringskraft de senaste mandatperioderna har varit slående. Oförmågan att genom en social reformagenda förändra samhällsutvecklingen är det som varit mest slående när jämförelsen har gjorts med hur partiet agerade när välfärdsstaten växte fram.

Men den insikten finns dock, att de reformer som nu väntar vad avser arbetsrätten och hyresmarknaden är nödvändiga. Det som Centerpartiet och Liberalerna bidragit med är dock knappast samma ”otrygghetsrevolution” som socialdemokratiska valarbetare brukar gasta om. Det handlar om marknadshyror i nyproduktion vars nivå hamnar där nyproduktion i exempelvis Borås ligger på idag. De förändrade turordningsreglerna innebär större flexibilitet åt båda håll; det blir lättare att säga upp men också lättare att anställa. Den effekten har exempelvis professorn i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, Per Skedinger, kunnat visa inom ramen för bland annat det Arbetsmarknadspolitiska rådets rapporter.

Med tiden kommer förväntningarna på förändring och förbättring av en bra men alls inte fullkomlig arbetsmarknadsmodell att växa. Men det är inte olika intressegruppers behov av att bli retoriskt och politiskt bekräftade som ska ha företräde i det arbetet. Det som är viktigast är att de reformer som läggs fram syftar till att möta de förändringar som följer av ny teknik, ökad rörlighet för arbetskraft, tjänster, kapital och varor – och växande krav på resursmässig hållbarhet.

På måndag väntas regeringsförklaring och presentation av den nya regeringen. Lite längre fram drar det ihop sig till vårändringsbudget. Längs vägen kommer de två regeringspartierna och de två samarbetspartierna att få finna sina arbetsformer.

En springande start, således, för ett blocköverskridande mittensamarnbete där det gäller för alla att se till att ingen snubblar.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.