Trenden är tydlig: stödet för Nato ökar

Ledare ,
Foto:
Flygvapnets gamla bas i Björkvik i Sörmland, som såldes för några år sedan, användes åter av försvaret under övningen Aurora 17 i september. Här soldater från K3 i Karlsborg som lyfter i Black Hawk-helikoptrar.

Opinionen om ett svenskt Nato-medlemskap verkar sakta vara på väg att vända.

Opinionen om ett svenskt Nato-medlemskap verkar sakta vara på väg att vända. Enligt en opinionsundersökning som Demoskop har tagit fram på uppdrag av tankesmedjan Frivärld anser 43,5 procent av det svenska folket att Sverige bör bli medlem i försvarsalliansen. Det är en uppgång från 37 procent år 2014.

Fortfarande tycker en majoritet (53 procent) att vi bör stå utanför Nato, men det är en minskning från 56 procent år 2014. Trenden är därmed tydlig.

Även om försvarsminister Peter Hultqvist (S) i traditionell socialdemokratisk anda kraftigt motsätter sig att svenskt medlemskap har Sverige rört sig närmare Nato under hans tid som minister. När det mer och mer framstår som naturligt att svenska förband samövar med Nato-länder som i höstens storövning Aurora 17. När regeringen skriver under värdlandsavtal och när vi upplåter vårt territorium till övningar under Nato-flagg är det inte särskilt anmärkningsvärt att fler och fler svenskar anser att Sverige bör bli medlem fullt ut.

På ett försvarspolitiskt seminarium i riksdagen 29 november, anordnat av Moderaterna, var Nato-medlemskapet ett självklart diskussionsämne. Nytillträdde partisekreteraren Gunnar Strömmer var kritisk till Moderaternas hållning i försvarsfrågan i regeringsställning. Uppfriskande nog medgav han att det skadade Moderaterna att kalla försvaret ett särintresse. Det var flera partier som bidrog till nedrustningen av försvaret, men Moderaterna var definitivt ett av dem.

Sedan 2014 har det dock glädjande nog skett en tillnyktring och ett brett försvarspolitiskt omtag. På partistämman i Örebro nyligen beslutade Moderaterna att sikta in sig på ett försvarsanslag om två procent av BNP inom en tioårsperiod, dels med tanke på att detta är ett krav för Nato-medlemskap och dels för att säkerhetsläget i omvärlden kräver det.

Eventuella påverkansförsök från rysk sida kommer med all säkerhet att bilda ett slags bakgrundsbrus till nästa års valrörelse. Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), är dock tveksam till hur mycket Kreml försöker påverka utgången nästa år, åtminstone så länge inte Nato-frågan hamnar i fokus.

Nato-medlem eller ej är den helt överskuggande frågan i den ryska synen på svensk säkerhetspolitik. Nato är ett rött skynke härvidlag. Den statliga propagandan har hos stora delar av befolkningen lyckats plantera bilden av att Ryssland är trängt av ett fientligt Nato. Det är Nato och EU som hotar Ryssland, inte tvärtom. Vendil Pallin poängterar att Ryssland genom sin cyberkrigföring och sina försök att via desinformation underminera samhället i väst befinner sig i gränslandet mellan krig och fred.

Kreml anser att man med den starkes rätt har frikort att kränka mindre grannländers territorium. Om eller snarare när Sverige blir medlem i Nato är detta enligt Kreml inte ett utslag av det svenska folkets vilja, utan ett utslag av påtryckningar från USA och CIA. Just denna moskovitiska attityd innebär att den dagen verkar komma allt närmare.