Tolgfors: Vart tog världen vägen?

Ledarkrönika Artikeln publicerades
”Sverige kan som handelsberoende land bara förlora på den nya slutenheten. Trumps politiska vinst är Sveriges välfärdsförlust”, skriver Sten Tolgfors i sin första krönika på BT:s ledarsida.
Foto: Matt Dunham
”Sverige kan som handelsberoende land bara förlora på den nya slutenheten. Trumps politiska vinst är Sveriges välfärdsförlust”, skriver Sten Tolgfors i sin första krönika på BT:s ledarsida.

Minns du när Sverige skulle tillhöra Europasamarbetets kärna? När vi diskuterade att Sverige var ett av världens mest handelsberoende industriländer, där motsvarande halva vår BNP var export och 40% import. Sverige hade en globaliseringskommission för att vi skulle stå starka i en allt mer konkurrensutsatt och handelsintensiv ekonomi. Sverige skulle exportera varor och tjänster, inte kvalificerade jobb. Vi skulle konkurrera med kunskap, utbildning och forskning, inte låga löner. EU-medlemskapet, sa vi ofta, gav oss tillgång till världens viktigaste gemensamma marknad.

Det var bara några år sedan, men diskussionen är borta. Om EU, handel, globalisering av ekonomin, konkurrenskraft, företagande, forskning och utbildning hör vi nästan ingenting. Inte för att globaliseringen av ekonomin har slutat påverka Sverige, den påverkar med oförminskad styrka. Men det politiska klimatet är ett annat.

För bara några år sedan stod vi bildligt talat vid vår egen gräns och blickade ut i världen med självförtroende och framåtanda. Vi såg internationaliseringen av ekonomi och politik och trodde att vi kunde ta oss an den. Vi skulle förbereda Sverige så att ekonomin drog nytta av utvecklingen. Det gick inte att stänga dörren mot omvärlden och tro att globaliseringen inte skulle påverka oss. Den som stänger dörren förlorar i anpassningsförmåga och kommer bara klara sig sämre den dag dörren öppnas.

Nu står vi lika bildligt talat istället vid vår egen gräns och blickar inåt och bakåt. Borta är självförtroendet. Borta är bilden av Sverige som den konkurrenskraftiga ekonomin, som inte räds utan förbereder sig för handel. Vi kanske inte har försökt stänga dörren till omvärlden, men om det hade gått finns politiska krafter som gärna skulle göra det.

Det inåtblickande finns i många länder. Handelskrig mellan USA och Kina, handelsmotsättningar mellan USA och Europa, en nynationalism som präglas av mantrat ”mitt land först”, Brexit, tillsammans med ökade konfliktrisker, kan hota välståndsutvecklingen.

Sverige kan som handelsberoende land bara förlora på den nya slutenheten. Trumps politiska vinst är Sveriges välfärdsförlust.

Men länders inåtblickande hotar också möjligheterna att hantera lågkonjunktur. När Lehman Brothers kollapsade och finanskrisen följde, så hanterade EU:s länder krisen gemensamt. Frestelsen att lämpa över egna problem på grannen, för att klara sig bättre själv, motstods. Hur kommer nästa lågkonjunktur eller kris mötas? Kommer vi möta den tillsammans eller får varje land klara sig självt?

Det går inte att rösta bort omvärlden, bara förbereda sig för att hantera, men också dra nytta av utvecklingen och ekonomins internationalisering. Ser man så på saken, så har vi verktygen i egna händer. Stärk Sveriges konkurrenskraft genom bättre utbildning, forskning, näringsklimat, skatter och genom att vara en aktiv EU-medlem.

Men det börjar med det politiska språket. Framtidstro måste bryta igenom svärtan, apokalyptiska tonlägen följas av reformer och uppgivenhet av politiskt ledarskap.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.