Tillnyktring pågår i Sälenfjällen

Ledare
Kartan och terrängen bör helst överensstämma.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Kartan och terrängen bör helst överensstämma.

I morgon efter lunch drar Folk och Försvars årliga konferens i Sälen igång. Under fyra dagar samlas politiker och företrädare för civilsamhälle och totalförsvar för att diskutera säkerhetspolitik.

 

Organisationen Folk och Försvar är ett arv från 1930-talet. Det hela började som hemliga samtal mellan försvarsvänliga socialdemokrater och nytänkande militärer. Under beredskapen och senare kalla kriget institutionaliserades dialogen och blev ett tydligt uttryck för ett folkligt förankrat totalförsvar. I dag finns alla riksdagspartier och ungdomsförbund representerade, liksom fackföreningar och intresseorganisationer.

Under många år efter murens fall var det svårt att få politikerna till att resa till Sälenkonferensen. Försvarspolitiken stod inte högt i kurs. Statsminister Göran Persson menade på sin tid att det inte skulle behövas något försvarsdepartement i framtiden. Fredrik Reinfeldt såg försvaret som ett särintresse. Historiekunskaperna bland svenska politiker kunde vara bättre.

Nu har spänningarna i närområdet gjort att konferensen är platsen för politiska utspel. Landets säkerhet och blivit politiskt hett igen. Enligt ryktet kommer både Stefan Lövfen och Ulf Kristersson att presentera nyheter i Sälen.

En stor händelse sedan förra årets konferens var höstens storövning Aurora som skulle visa svensk försvarsförmåga. Tyvärr drog kanske många medborgare den överdrivna slutsatsen att de svenska politikerna nu hanterat försvarets behov.

När opinionsinstitutet Ipsos förra veckan presenterade en undersökning om svenskarnas inställning till Nato hade motståndet ökat med fyra procent, från 40 till 44 procent och de som anser att Sverige bör gå med i försvarsalliansen hade minskat från 35 till 31 procent. Paradoxalt – eller kanske talande – tror många av dem som är emot medlemskap att Nato ändå kommer till vår hjälp om vi hotas.

Som medborgare bör man veta att även om så gott som alla partier säger sig vilja stärka försvarsförmågan har det i praktiken inte hänt mycket på marken. Försvaret är fortfarande underfinansierat ekonomiskt. Politikerna har inte skjutit till de miljarder ÖB har anmält att han behöver för att lösa de uppgifter riksdagen har ställt till Försvarsmakten.

Försvaret har också problem med personalförsörjningen. Bara i veckan har det kommit oroande nyheter om officersbristen som kommer att öka med pensionsavgångar och om att yrkesförbanden har svårt att både locka och behålla anställda. Det står alltmer klar att avskaffandet av värnplikten var ett misstag, som vi kommer att leva med konsekvenserna av länge.

Rent operationellt saknar försvaret viktiga förmågor. Som ett modernt luftvärn. Artilleri finns bara så att det räcker för att anfalla på en plats. De i och för sig moderna ytstridsfartygen kan inte freda sig från luftangrepp. Flygvapnet är modernt men saknar uthållighet i baser och stödförband.

Auroraövnigen var imponerande tack vare att Natoförband och finsk trupp deltog och fyllde upp våra egna luckor. Natomedlemskapet är den grundsten som krävs även när vi inhemskt börjar nyktra till efter enveckasförsvaret. Bland alla utspelen från Sälen är det inställningen till Nato vi bör lyssna efter. Inte minst spetsar vi öronen när utrikesminister Margot Wallström och hennes försvarsdito Peter Hultqvist försöker signalera oenig enighet.