Till försvar för Försvarsmaktens reklamkampanj

Kortledare Artikeln publicerades
Inger Karlefors, Annika Melin och Elisabeth Grundström deltar i ett stridsflygartest på Tullinge flygfält, F18 1967. Fortfarande är könsfördelningen inom Försvarsmakten ojämn.
Foto: Jan Björsell/SvD/TT
Inger Karlefors, Annika Melin och Elisabeth Grundström deltar i ett stridsflygartest på Tullinge flygfält, F18 1967. Fortfarande är könsfördelningen inom Försvarsmakten ojämn.

Försvarsmaktens senaste reklamkampanj har väckt stor uppståndelse på sociala medier.

Budskapet “Kom som du är” och en av bilderna som visar en tjej i uniform med ett örhänge med kvinnotecknet, är bland de sakerna som fått stor uppmärksamhet. Att Försvarsmakten genom riktade reklamkampanjer försöker bredda sin rekryteringsbas är helt i sin ordning.

De som blir upprörda över budskapet “Kom som du är” väljer uppenbart att vantolka det. Självklart är inte reklamens copy synonym med att Försvarsmakten ska överge sina noggrant utformade och höga krav för att bli antagen till de militära grundutbildningarna.

Att Försvarsmakten däremot ser en skev könsfördelning, och vill sätta en mer inkluderande bild av sig själva är naturligt. Dessutom skulle det på sikt kunna leda till fler rekryter, starkare förband och och ett mer resultatrikt försvar. Om Försvarsmakten ska rekrytera fler på sikt kommer det krävas bredare målgrupper. En grupp som är underrepresenterad på både regementen och i flottiljer i dag är tjejer – och därmed en grupp som Försvarsmakten sannolikt försöker attrahera för att kunna växa.

Så länge dessa tjejer uppfyller kraven borde alla kunna strunta blankt i om de har ett örhänge med feministisk symbol eller inte.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.