Annons

Ledare: Ta Borås skolklyftor på större allvar

Med det lagförslaget sätter regeringen press på Borås stad: Ta ansvar eller så kan vi ta ifrån er ansvaret för de kommunala skolorna.
Ledare • Publicerad 17 mars 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Viskaforsskolan är en av Borås stads skolor som utmärkt sig i Skolinspektionens granskningar.
Viskaforsskolan är en av Borås stads skolor som utmärkt sig i Skolinspektionens granskningar.Foto: Lennart Magnusson

Ökade kunskaper och större likvärdighet är av godo. Det finns inga skäl att inte välkomna regeringens ambitioner för den svenska skolan, något den sannerligen inte är ensam om att ha. I dag råder det mer eller mindre total politisk samsyn om behoven.

Annons

”Samling för skolan” är därför långt mer än bara namnet på den proposition som regeringen avser att lägga fram, och som nu har skickats på remiss till Lagrådet.

Men att vilja uppnå en ”mer allsidig social sammansättning” i klassrummet kräver inte minst en tydlig definition. När Skolkommissionen la sitt betänkande, inskränkte sig den till att handla om ”elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund”. Samtidigt var kommissionen tydlig med att den skrivningen var svår att omsätta i lagtext.

Regeringen håller med i lagrådsremissen, och skriver att det måste vara upp till varje kommun att definiera vilken innebörd som begreppet ska ha.

Men även om den önskade mixen i klassrummen skulle anges till att vara blandad etnisk, religiös eller kulturell bakgrund, eller för den delen inrymma såväl ”fattiga” som ”rika” barn, så blir den distinktionen mest en fråga om akademiskt hårklyveri, inte minst i Borås. Effekten blir inte annorlunda oavsett vilken definition som används. Det är ändå samma familjer och samma barn som berörs.

Det handlar dessutom om samma stadsdelar, samma bostadsområden vars ensidiga sociala sammansättning fortfarande leder till samma sociala ensidighet i klassrummet.

Regeringens ambition med lagförslaget – och i förlängningen därmed även dess anseende – med hur stadens styrande väljer att reagera och agera. Det är ju så som regeringen formulerar det, när den pekar ut att ansvaret för ”en mer allsidig social sammansättning” – att ansvaret är huvudmännens.

Och med tanke på att skolan i Borås i huvudsak är kommunal, så får orsaken till skolsegregationen i första hand sökas i sättet som kommunen har tagit sitt ansvar för dagens situation i de egna skolorna.

Så det är inte fel att hävda, att det är här som slaget om en integrerad skola avgörs.

De kommunala skolorna är flest, störst och lockar flest elever. Rimligen är det i dessa som insatserna måste göras alldeles oavsett om det finns friskolor eller inte inom kommungränsen – om kommunen vill bryta segregationen.

Borås stad är inte ensam med att inte klara det uppdraget. Enligt Skolinspektionen brister nio av tio kommunala huvudmän i arbetet arbetet med följa upp, planera och utveckla sina verksamheter regelbundet och systematiskt. Men att i det läget hellre lägga krutet på att stoppa, försvåra eller motverka etablering av friskolor, med hänvisning till att de skulle vara orsaken till den allt annat än ”allsidiga sociala sammansättning” som bevisligen har funnits i flera generationer i Borås och i samma stadsdelar, torde därför mest vara en dålig ursäkt och ett slag i luften.

Annons

Det räcker med att läsa Skolinspektionens senaste beslut efter tillsyn vid Erikslundsskolan och Viskaforsskolan, där skolk, otrygghet och hopplös undervisningsmiljö visar på hur Borås brister i det mest centrala delarna.

I lagrådsremissen uppmärksammas särskilt behovet av insatser mot just skolk. Varför har inte huvudmannen satt in kraftfulla åtgärder mot skolledningen på just Erikslundsskolan för att den ska se till att komma tillrätta med frånvaron? Eller är även det den intilliggande Engelska skolans fel, som ju är en friskola?

Men det som borde få skolansvariga politiker och tjänstemän att vakna är det uttalade hot som regeringen kommer med. Så här skriver regeringen: ”Statens skolinspektion ska kunna ingripa med statliga åtgärder för rättelse mot kommuner och landsting under motsvarande förutsättningar som när ett godkännande av en enskild som huvudman kan återkallas”.

I normala fall är det upp till väljarna att fälla det yttersta omdömet om hur de styrande i staden tar sitt ansvar. Om regeringens proposition antas av riksdagen finns således även den möjligheten att Skolinspektionen kan ingripa. Oavsett vilka som hinner först finns det redan nu, med regeringens förslag som grund, anledning att ställa frågan:

Har det gått så långt i Borås stads skolor att kommunen borde bli av med huvudmannaskapet för en, flera eller rentav alla sina skolor?

Annons
Annons
Annons
Annons