Systemkris för alkoholmonopolet - trots högt förtroende

Ledare Artikeln publicerades
Medarbetare på Systembolaget i Herrljunga i Sjuhärad.
Medarbetare på Systembolaget i Herrljunga i Sjuhärad.

Förtroendet för Systembolaget är högt – men fyller de verkligen sitt syfte? En ny rapport tyder på motsatsen.

Om man tittar på Förtroendebarometern, en undersökning över förtroendet för Sveriges institutioner, har Systembolaget ingenting att frukta. De toppar förtroendeligan – med hela 78 procent av folkets förtroende. Läser man däremot rapporten “Synd och skatt” från ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, borde det åtminstone darra till lite inne på Systembolagets huvudkontor.

Rapporten som är skriven av David Sundén, ekonomisk doktor i nationalekonomi, visar att det vetenskapliga stödet för att ett alkoholmonopol skulle begränsa konsumtionen i själva verket är mycket svagt. Rapporten som bland annat studerat avregleringar i andra länder visar att konsumtionen ökat på marginalen eller inte alls, trots att butikstätheten och tillgängligheten gjort det. En rad punkter i alkoholmonopolets existensberättigande motbevisas alltså i rapporten.

Att nedmontera alkoholmonopolet, som liksom sin återförsäljare Systembolaget har mycket högt förtroende, är fel väg att gå. Däremot är det intressant att det som karaktäriserar Systembolaget, som begränsade öppettider och förhållandevis låg butikstäthet, nu visar sig ha en knapp inverkan på människors alkoholkonsumtion.

En faktor som bidrar till det höga förtroendet för Systembolaget kan vara deras stora och kvalitativa utbud. Även här verkar det dock röra sig om en myt.

I en krönika i Resumé skriver Mattias Edwall om hur Systembolagets utbud blir allt mer styrt av det som säljer, på bekostnad av kvalitén. Hela 52 procent av deras försäljning består exempelvis av boxviner – ett lätt sätt att maxa alkoholintaget.

Ambitionen om ett likvärdigt och prisvärt utbud förpassar Systembolaget till de leverantörer som kan erbjuda stora kvantiteter, vilket för det mesta rör sig om sådana som köper in bulkviner från flera håll och sedan smaksätter dem på konstgjord väg. När dessa i sin tur landar på butikshyllorna innebär det ofta viner med hög alkohol- och sockerhalt, inte sällan i kvantitetsmaximerande och behändiga boxar.

Det är ett sätt att möta efterfrågan – vilket i sin tur är ett enkel metod för att öka förtroendet. Men det rimmar inte särskilt väl med varken de hälsouppdrag alkoholmonopolet har, eller de kvalitétssortiment de marknadsför.

Att “det svenska sättet att sälja alkohol är lite annorlunda” för att citera en av Systembolagets egna reklamfilmer, är i grund och botten sunt. Men om ett system inte kan rättfärdigas, kommer det kritiseras – och förtroendet svikta. Det gör detsamma om ordet bolag kommer efter namnet på det systemet.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.