Sverige har tappat rösten i världen

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Jonas Ekstrˆmer/TT

När Sverige lider av tunghäfta i utrikespolitiken är det glädjande att Europaparlamentet kan säga ifrån på skarpen.

Med röstsiffrorna 408 för, 254 emot och 33 som avstod antog Europaparlamentet Ceta – frihandelsavtalet med Kanada. Det är ett välkommet besked och ett rejält finger åt såväl röda, gröna och bruna frihandelsmotståndare i Europa och Sverige som åt USA:s president Donald Trump. Det förvånar därför inte att Miljöpartiets Max Andersson kallade det ett ”historiskt dåligt beslut för klimat- och miljöarbetet, och att Vänsterpartiets Malin Björk tyckte att hanteringen hade ”kringgått de demokratiska spelreglerna”. Märkligt nog påminde Björks argumentation mycket om den som franska, främlingsfientliga Nationella frontens Marine le Pen använde sig av när hon kommenterade avtalet.

Men parlamentets rapportör i Ceta-förhandlingarna, EPP-gruppens Artis Pabriks, gjorde ett uttalande efter omröstningen och konstaterade lugnt och eftertänksamt att ”EU har valt öppenhet och tillväxt istället för slutenhet och stagnation”. Ord som stämmer bättre med verkligheten än de rödas, grönas och brunas avståndstaganden; med frihandel följer välstånd och frihet.

I den svenska utrikesdebatten, som pågick parallellt med Europaparlamentets Ceta-debatt, visade det sig att regeringen strukit formuleringarna om att Rysslands aggression mot Ukraina måste upphöra och att annekteringen av Krim är olaglig. Utrikesminister Margot Wallström (S) ville hellre tala om en ”bredare ansats” i relationerna till den aggressiva östersjögrannen, vilket med strykningen som bakgrund dock snarare framstår som en bredare anpassning. En hållning som gör Sveriges röst svagare.

När nu USA kan komma att svänga om nödvändigheten av en tvåstatslösning i Israel-Palestinakonflikten har Sverige helt tappat rösten, och detta bara på grund av att regeringen har erkänt Palestina. Svensk inblandning i de diplomatiska ansträngningarna för fred ska hädanefter hanteras av ett sändebud – i praktiken en tjänsteman på utrikesdepartementet.