Svensk säkerhet kräver ett europeiskt samarbete

Ledare
Frankrike har tagit initiativet till ett försvarssamarbete. Förhoppningsvis följer Sverige efter.
Foto: Francois Mori
Frankrike har tagit initiativet till ett försvarssamarbete. Förhoppningsvis följer Sverige efter.

Det har länge varit osäkert om Sverige ska ta steget till att bli medlem av det försvarssamarbete som Frankrikes president Emmanuel Macron lanserade som idé i september 2017. Men det kan nu vara aktuellt.

Nio europeiska länder gick i juni 2018 ihop för att bilda European Intervention Initiative (EII). Tanken med samarbetet är att föra Europas försvarsmakter närmare varandra och underlätta framtida militära insatser.

Regeringen har tidigare visat sig positiv till EII men har inte sagt något om ett svenskt medlemskap. Försvarsminister Peter Hultqvist svarade den 5 augusti på en skriftlig fråga från den moderata riksdagsledamoten Hans Wallmark om Sverige försöker bli invald. Hultqvist svarade att regeringen är intresserad av medlemskapet och för dialog med de andra länderna. Det är alltså på god väg.

EII är tänkt som ett komplement till andra samarbeten såsom Nato. EII saknar bindande klausuler vilket minskar risken för den typ av friktion som nu kan ses inom Nato. Men utan den bindande delen finns heller inga garantier.

Macron och de andra samarbetspartnerna har varit tydliga med att EII inte ska ses som någon ersättning för Nato. Det är Nato som är Europas säkerhetsgaranti. Att fyra femtedelar av medlemmarna i EII är Nato-medlemmar talar sitt egna klarspråk.

Ett försvarssamarbete såsom EII har länge diskuterats inom EU men utan större genomslag. Dels försvinner Europas största arme i och med Brexit — dels har EU:s långa beslutsprocesser visat sig tungrott i militära.

Att bilda ett samarbete utanför EU:s ramverk och utan bindande åtagande gör att den kan inhysa länder som Danmark och Storbritannien som valt att inte delta i EU:s försvarssamarbete. Det möjliggör också länder såsom Finland och potentiellt Sverige att bli medlemmar trots förbehåll mot Natostrukturen.

EII är i linje med Sveriges ambition att öka sin militära förmåga. Centralt för detta är att samarbete med länderna som står oss nära i säkerhetsfrågor. Danmark var med och grundade samarbetet. Finland gick med strax därefter.

EII möjliggör också för Sverige att fördjupa relationen till länder som Storbritannien, Tyskland och Estland som är viktiga för Sveriges säkerhet men som inte alltid kommer på tal när säkerheten i vårt närområde diskuteras.

Att regeringen nu börjar inse vikten av Europeiska försvarssamarbeten är ett stort steg i rätt riktning. Arbetet med att återuppbygga försvarsförmågan kan också förenklas genom fördjupade samarbeten med andra europeiska länder.

Om Sverige ska klara av större kriser behöver landet allierade. Vi kan inte ensamt försvara oss. Men det behöver inte heller göras ensamt.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.