Svara ”vi ses i valrörelsen!”

Ledare ,
Alliansens partiledare från presskonferensen i förra veckan där de presenterade förslaget om så kallade inträdesjobb för nyanlända och unga. Alliansens svar nu bör vara fler genomgripande reformförslag och lägga ner tankarna på misstroendeförklaringar.
Foto:

Om Stefan Löfven i höstbudgeten gör som uppgifter nu hävdar, bör Alliansens svar bli: ”Vi ses i valrörelsen”.

Artikeln publicerades 21 augusti 2017.

Dålig politik bemöts bäst med blanka vapen i ädel strid, inte med krokben och konstrande med spelreglerna.

Ledarsidan har skrivit det tidigare och vi gör det nu igen: Alliansen ska raskt lägga ner tankarna på misstroendeförklaringar av ytterligare statsråd. Då syftar vi såväl på försvarsminister Peter Hultqvist (trots det obegripliga att han inte samtalade med statsministern om Transportstyrelsen) som på de ministrar – Eneroth, Damberg, Bolund – som det resonerats om när Alliansen velat markera för regeringschefen att denne inte har riksdagens stöd för höjningarna av skatten för fåmansbolag, flyget och att folk med normala löner ska få höjd statlig skatt på arbete.

Det ligger nu i korten att Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson väljer att delvis blinka inför dessa misstroendehot. Uppgifter i Expressen och senare Ekot på måndagen säger att förhandlingar i helgen mellan finansdepartementet, Miljö- och Vänsterpartiet lett till en preliminär överenskommelse där äpplen och päron bytts.

x Löftet till Jonas Sjöstedt om att under mandatperioden lägga en proposition om ett näst-intill förbud mot ”vinster i välfärden” är efter stora våndor på väg genom en lagrådsremiss i november och en proposition i mars. ”Vi är överens om huvuddragen, men det återstår en del detaljer”, sa civilminister Ardalan Shekarabi till Dagens Nyheter i söndags. Här finns det nog ändå skäl att notera ordet ”detaljer”; sista ordet är knappast inte sagt.

x Priset som Vänsterpartiet uppenbarligen varit redo att betala är att acceptera att regeringen nu stryker den planerade höjningen av statliga inkomstskatten för personer med en månadslön på 38 200 kronor eller mer. ”Reformen” var beräknad att ge 2,7 miljarder till statskassan. Dessutom ska regeringen vara redo att stryka höjningen av den så kallade entreprenörsskatten. Kvar, orört, ligger förslaget om införande av skatt på flygbränsle, som givetvis är ett hjärtebarn särskilt för Miljöpartiet.

Kalkylen som Stefan Löfven synes ha gjort är att högkonjunkturen är så pass stark att nämnda skattehöjningar helt enkelt inte behövs för att finansiera valbudgeten. Där har regeringen helt enkelt tur. Under sommartalet i söndags lät Löfven också förstå att han inte vill försätta sig i en situation där farligt många ministrar röstas bort. ”Jag vill fortsätta att ta ansvar för Sverige”, sa han.

Om medieuppgifterna om nedlagda eller uppskjutna skattehöjningar bekräftas är det primära skälet självfallet att Löfven tror att det räcker för att kvartetten (och SD) ska lägga ner planerna på misstroendeomröstningar, alternativt kunna på nytt skrämma fram borgerlig splittring.

En ensidig svensk flygskatt, som den är konstruerad, är inte vettigare i dag än vad den var i går, men den är inte betydelsefull nog som fråga för att ett år före valet förflytta politiken från att tillfälligt genera sossarna till Sveriges väl och ve under nästa mandatperiod.

Förra veckan skakade Alliansen om vänstern med förslaget om så kallade inträdesjobb. Det är fler sådana seriöst genomarbetade samlade reformer som måste vara fortsatt fokus. Och att ”vinster i välfärden” nu synes bli valfråga bör bejakas och bemötas med övertygelse och självförtroende, hur skamlös vänsterargumentationen än blir.