Annons

Jöran Svahnström: Danska valet lär bli en kaotisk affär

Det är mycket nu - i dansk politik. Tisdagen blev dramatisk. Den borgerlige statsministern, Lars Løkke Rasmussen, utlyste val till folketinget - onsdagen den 5 juni (helgdag här i landet - grundlagsdagen). Samtidigt som hans huvudmotståndare, socialdemokraten Mette Frederiksen, inställde en TV-duell med statsministern eftersom hon är inlagd på sjukhus i en magsjukdom.
Jöran Svahnström
KÖPENHAMN • Publicerad 7 maj 2019
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Danska parlamentet, kallat folketinget, i Christiansborgs palats i Köpenhamn.
Danska parlamentet, kallat folketinget, i Christiansborgs palats i Köpenhamn.Foto: Lars Krabbe

Alltså: inte nog med EU-valet 26 maj maj - danskarna ska också rösta fram ett nytt folketing 10 dagar senare.

I det senare fallet ser det ut som den nuvarande borgerliga trepartiregeringen som har stöd av Dansk Folkeparti (DF), som Sverigedemokraterna gärna vill leka tillsammans med, får sparken.

Annons

Folketinget består av 179 ledamöter. Fyra mandat är vikta för de nordatlantiska öarna; 2 till Grönland och två till Färöarna. De mandaten blir extra viktiga i år eftersom det inte längre är säkert att de som hittills med "automatik" går till socialdemokraterna. Öborna har börjat mopsa sig och tröttna på styvmoderlig behandling från centralmakten i Köpenhamn. Den här gången kommer ett stöd att kosta.

Opinionsmätningarna just nu ger den röda oppositionen 94 mandat (de nordatlantiska oräknade) och det skulle innebära att Mette Frederiksen (s) blir statsminister och att Lars Løkke Rasmusen från liberala Venstre får gå. En anledning är att Dansk Folkeparti går dåligt just nu; 21,1 procent i senaste valet - 12,1 i dagens opinionsmätningar. Nästan en halvering!

I valet 2015 fick det blå blocket 51,5 procent och det röda 47,7. Dagens mätningar ger de röda 55,1 procent och det borgerliga blott 42,9.

Det mesta tyder emellertid på att valet blir en kaotisk affär även om danskarna mer än något annat fruktar ett tillstånd som i "bananmonarkin" Sverige som i ett halvår regerades av - ingen.

Risken (möjligheten) finns dock - med 13 partier som ställer upp och de fyra vilda nordatlantiska mandaten att allt kan allt hända. Dansk politik är mindre förutsägbar (och roligare för oss analytiker) än den svenska tack vare liberalare gränser; det krävs bara två procent av rösterna för att komma in i parlamentet och för att över huvudtaget få ställa upp räcker det med att ett nytt parti skrapar ihop 20 000 namnunderskrifter.

Låt mig bara nämna ett par osäkerhetsfaktorer:

Dansk Folkparti har under lång tid stött borgerliga regeringar (utan att kräva ministerposter). Men många DF-are har nu tröttnat på att utgöra röstboskap för en regering som ändå gör lite som den vill och ofta söker stöd hos något av de starkt eller milt röda partierna. DF flörtar nu rätt oblygt med socialdemokraterna. De båda partierna apellerar många gånger till samma väljargrupper och säger sig vara företrädare för "vanliga hederliga danskar". Och här finns strömmingar som är invandrarkritiska till rent invandrarfientliga.

För övrigt har det dykt upp två nya partier som spelar utlänningskortet hårdare än alla andra - Nye Borgerlige och väldigt extrema Stram Kurs. Här dundrar man på med krav om totalt asylstopp, utvisning av utlänningar efter första domen, krav på att invandrare ska försörja sig själva från dag ett, moskéförbud - och så ska Danmark lämna FNs flyktingkommission och muslimernas fredagsbön ska hållas på danska så alla förstår vad det blir sagt. Stram Kurs har på bara ett par måndader skaffat sig namnunderskrifter nog till att få ställa upp. Och partiledaren, i den minimalistiska organisationen, advokaten Rasmus Paludan har satt polisen på övertidsarbete genom att arrangera enmansdemonstrationer där han provocerar våldsamt och bränner Koranen och domderarar om att invandrarnas blod ska flyta i gatorna. Hans demonstrationsfrihet beskyddas av en här av kampklädda poliser.

Målgruppen för Nye Borgerlige är officiellt hela Danmarks befolkning men underförstått det välmående whiskybältet norr om Köpenhamn där det ansetts lite tarvligt att rösta på Dansk Folkeparti. Stram Kurs - ja, här appellerar man till människor som gillar vulgära och brutala "politiska" argument.

Om Nye Borgerlige och Stram Kurs kommer in vill det bidra till ökad parlamentarisk oro.

Annons

Men gudskelov ser det inte ut som om valrörelsen blir så invandrarfokuserad den här gången. Istället kommer det mer att handla om sjukvård och pensionsvillkor. Och kanske till och med om klimatet, även om det inte är en så stor politisk fråga i Danmark.

Trots allt - valet blir, som alltid, personfixerat. Vem vill man ha som statsminister? Den rutinerade räven Lars Løkke Rasmussen eller den oprövade men skarpa Mette Frederiksen?

Lars Løkke (55 år) gør sin sista stora valrörelse. Han kan emellanåt se lite trött ut men många danskar gillar honom för att han är som en av dem; lite slarvig med kvitton ibland, lite för fatölsglad, lite smygrökande... Men en otroligt skicklig och smart politiker som man trots allt kan lita på när åskan går (eller terrorn slår till).

Mette Frederiksen är relativt ung (41) och har inte sin företrädare Helle Thorning-Schmidts karisma. Men hon är samtidigt slagfärdig och seriös. Och just Helle Thorning visade ju att Danmark gott kan klara sig med en kvinnlig, socialdemokratisk statsminister.

Alla småpartier och allt taktiserande till trots tror jag dock att DF igen blir tungan på vågen, även om partiet är försvagat.

Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulsen Dahl har sagt att han pekar på Lars Løkke som statsminister men tillägger, till Mette Frederiksen: "Du har mitt telefonnummer."

Om någon månad, efter valet, inleds "dronningerundan" (här är det inte en "simpel" talman som håller i trådarna utan självaste drottningen!). Det sker inför lyckta dörrar och man får inte höra vilka småkakor som serverats. Men spännande blir det!

Annons
Annons
Annons
Annons