Annons

Surrogatmödraskap: Vissa gränser ska bara inte passeras

För två månader sedan föddes Hua Hua och Zhong Zhong, två genetiskt identiska apor klonade vid den kinesiska vetenskapsakademins institut för neurovetenskap i Shanghai.
Ledare • Publicerad 2 februari 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
De klonade och därmed genetiskt identiska aporna Hua Hua och Zhong Zhong föddes nyligen i Shanghai.
De klonade och därmed genetiskt identiska aporna Hua Hua och Zhong Zhong föddes nyligen i Shanghai.

”Människor är primater. Så när det gäller kloning av primatarter, människan inkluderad, är den tekniska barriären nu bruten”, kommenterade forskaren Poo Muming världssensationen i tidskriften Cell.

Annons

Ja, tänk vad forskningen klarar av.

Men hur lätt det än är att inse fördelarna med att även kunna klona en människa som skulle kunna leverera livsviktiga organ till sjuka eller handikappade, hoppas vi väl alla att ingen forskare på allvar tänker tanken, hur mycket pengar som än skulle läggas upp på bordet; vad organhandlare betalar för, säg, en njure vet vi ju alltför väl.

Statens och politikens förhållande till frågan om surrogatmödraskap kan betraktas på ett liknande sätt: Tekniskt är det inga problem, det är lätt att förstå frustrationen hos de sunda människor som bär en enorm längtan efter ett barn, särskilt när de ser att möjligheterna ges i andra länder. Men själva idén om att en annan människa ska få det allmännas stöd att upplåta sin kropp, sin hälsa, sitt känsloliv, för att föda ett barn som från början är avtalat att lämnas bort, är helt enkelt inte etiskt försvarbar.

Vilka känslor kan i efterhand väckas hos den kvinna som avtalar om att föda någon annans barn?
Vilka känslor kan i efterhand väckas hos den kvinna som avtalar om att föda någon annans barn?Foto: Christine Olsson/TT

Det motsatta förhållningssättet skulle, principiellt, kunna jämföras med det som forskarna i Kina nu gör med ett djur. Denna linje ska inte passeras.

Nu säger biträdande justitieminister Heléne Fritzon till Ekot att regeringen satt ner foten: Den tänker inte föreslå att Sverige ska tillåta att hälso- och sjukvården medverkar till surrogatmödraskap. ”Jag förstår att det finns barnlösa som blir besvikna för att vi inte öppnar upp för den här möjligheten i Sverige (…) Det handlar ytterst om att vi vill försäkra oss om både kvinnors ställning, men också om barnets bästa och dess framtid”.

Beskedet är i linje med den utredning som lades fram 2016, men frågan har verkligen splittrat partier och organisationer. Statens medicinsk-etiska råd sa ja. Feministiskt initiativ likaså. Och RFSU samt HBT-sossarna. Men Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraternas partikongress har sagt nej. Detsamma med en stor grupp organisationer som samlats under paraplyet Feministiskt nej till surrogatmödraskap.

Liberalernas, Moderaternas och Centerpartiets ”ja” har primärt grundat sig på ett resonemang om att ett svenskt nej driver människor att skaffa surrogatmödrar utomlands, där kontrollen och riskerna ekonomiskt, juridiskt och medicinskt skulle bli större.

Men med den typen av resonemang skulle man kunna motivera både det ena och det andra. Fria droger via apoteket? Assisterad dödshjälp?

Annons
Annons
Annons
Annons