Strejkrätt som spelat ut sin roll
Den nya lagen ska finnas på plats senast den 1 augusti och syftar till att begränsa rätten att ta till strejkvapnet mot en arbetsgivare som redan är bunden av avtal med ett annat fackförbund.
Agerandet kan vid en första anblick överraska, givet hur varmt de socialdemokratiska regeringsföreträdarna talar om den svenska modellen där arbetsmarknadens parter hanterar det mesta. Men i det här fallet lär inget annat återstå än att politiken blandar sig i.
Det som har tvingat fram den nya lagen är den mångåriga konflikten i Göteborgs hamn, som sägs stå mellan Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals Gothenburg. Men egentligen framstår konflikten mer som en maktkamp mellan två fackförbund än en strid om arbetsvillkor.
Kärnan till problemet är att Hamnarbetarförbundet tycker att arbetgivarorganisationen Sveriges Hamnar har tecknat avtal med fel fackförbund, det vill säga LO-anknutna Transportarbetareförbundet. En låsning som är svår att lösa upp, eftersom rättsläget säger att det först tecknade avtalet ska gälla. Och knappast blir situationen enklare av att spänningarna mellan fackförbunden går långt tillbaka – Hamnarbetarförbundet bröt sig ur Transport för över 40 år sedan.
Den bild som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson nu försöker sätta av att regeringen agerar skyndsamt kring lagstiftningen kan dock ifrågasättas, med bakgrund av hur länge hamnkonflikten i Göteborg har rasat. Bara under 2017 kostade striden näringslivet 4,5 miljarder kronor, enligt beräkningar beställda av Svenskt Näringsliv. Kostnader som i mångt och mycket får tas av exportberoende företag runt om i landet, som är beroende av att skeppa ut sina varor från landets största hamn. Kanske har en del verksamheter hämmats i sin tillväxt av hamnkonflikten och vissa nyanställningar därför aldrig blivit av.
Den stora kostnaden för samhället som hamnkonflikten har resulterat i pekar också på att hamnarbetarna har ett särskilt starkt strejkvapen – när lastningen och lossningen i hamnarna stoppas uppstår stora kostnader för avsändare, mottagare och transportör av godset. Det är inte direkt billigt när dagens enorma containerfartyg försenas. Kanske är det också därför som inte problemet har hanterats tidigare, det har varit för dyrt.
Men nu verkar regeringen beredd att agera. Och även om det har dragit ut på tiden är det välkommet om det kommer på plats en lagstiftning som specifikt begränsar rätten att strejka när det finns ett kollektivavtal. Alternativet till att inte lagstifta har prövats i flera år och nu nått vägs ände.
