Straffa de som skräpar ner Borås
Notan för att Borås, för hela femte året i rad, utsetts till Sveriges “Håll rent”-kommun är saftig. Varje år går alltså miljontals kronor i skattemedel till skräpplockning på Borås gator och torg. Det handlar om stora utgiftsposter som inköp av fimpsugare, illegal tippning och såklart arbetslagen som står för själva städningen.
Trots att papperskorgarna hopar sig i centrala stan så ligger skräp på marken. Det handlar om cigarettfimpar, gamla kvitton och annat skräp som förbrukas och slängs på första bästa trottoarkant, istället för några meter längre fram i en soptunna.
Konsekvensen blir till dubbel nackdel för boråsarna. Stadsbilden förfulas, och miljön tar stryk. Dessutom blir det dyrt – och den kostnaden får alla stå för, inte bara de som skräpar ner.
Det blir en kollektiv bestraffning, som i så många sammanhang, där en minoritet som förstör också ställer till det för övriga. Fristad i Borås har på senare tid drabbats av problem med skadegörelse, vilket BT och ledarsidan uppmärksammat. På många sätt är problemen med skadegörelse snarlik den med nedskräpning. En liten grupp förstör för alla invånare, och på priset av en förfulad stadsbild kommer ytterligare en kostnad för att antingen reparera i fallet vandalisering, eller hålla rent när det rör sig om nedskräpning. Men framför allt är konsekvenserna för de som förstör inte tillräckligt kännbara.
Sedan 2011 har polisen möjlighet att bötfälla viss typ av nedskräpning. Men trots att mycket tyder på att nedskräpningen bara ökar har antalet bötfällda generellt legat på en låg nivå. Därtill har de redan låga antalet mer än halverats de senaste fyra åren.
2013 rörde det sig om 243 nedskräpningsböter. 2017 var motsvarande siffra endast 102 stycken. Det är uppenbart att uppdraget att bestraffa nedskräpningen brister. Stiftelsen Håll Sverige rent har därför föreslagit att böterna ska utökas till att omfatta även mindre skräp, som fimpar och tuggummin. Det är visserligen en viktig signal att allt skräp är just skräp. Men problemet verkar snarare ligga i att nedskräpningen inte får konsekvenser alls, givet den låga nivå som antalet böter legat på sen den nya lagen infördes 2011.
Istället för att utöka lagen borde den helt enkelt följas bättre. Nedskräpning är dyrt, och onödigt. Att motverka skräpkantade stadsgator krävs både fler papperskorgar, men framför allt fler påföljder. I slutändan handlar det om en viktig princip – att bestraffa de som gör fel, inte de som sköter sig.
