Annons

Lars Stjernkvist: Till försvar för eftertänksamhet

Jag gillar många av frihetsreformerna inom skolans värld. Samtidigt gör jag mina egna ståndpunkter en otjänst om jag förtränger att elevers valfrihet och friskolornas etableringsfrihet har bidragit till ökad segregation och ökade kostnader.
Lars StjernkvistSkicka e-post
Ledare • Publicerad 30 oktober 2019
Lars Stjernkvist
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Det var då. Statsminister Fredrik Reinfeldt besöker Borås Praktiska gymnasium 2009.
Det var då. Statsminister Fredrik Reinfeldt besöker Borås Praktiska gymnasium 2009.Foto: BJ÷RN LARSSON ROSVALL / TT

Jag har under den senaste tiden suttit med näsan djupt ner i texter om den svenska skolans historia. Detta apropå att jag leder en statlig utredning om gymnasieskolans och vuxenutbildningens planering och dimensionering.

Det slår mig hur laddade skolfrågorna ofta har varit och att nästan alla har åsikter, ofta starka åsikter, om vad som är fel. Det slår mig också att det under åren har gjorts en hel del systemförändringar. Först var det kyrkan som under lång tid styrde skolan, sedan tog staten över och så småningom fick kommunerna ett större ansvar. Med Göran Persson följde en omfattande decentralisering och sedan dess har det pendlat mellan decentralisering och centralisering. Även när det gäller innehållet, synen på skolans roll, har det pendlat en hel del.

Annons

Det som dessutom slår mig är att det är viktigare att tänka än att tycka.

Självklart ska politiker utgå ifrån sina värderingar när de tar ställning. Det är det politik handlar om, dragkampen mellan olika idéer. Samtidigt borde det vara lika självklart att viktiga beslut föregås av utredningar och analyser. Ja, behovet av grundliga analyser borde vara ännu mer uppenbart i dagens samhälle när integrationen med omvärlden och allt mer sofistikerade samhällssystem gör det svårare förutse alla konsekvenser.

Dessutom; i en tid när en del förnekar fakta och föraktar forskning blir det ännu viktigare att försvara eftertänksamheten. Populisternas enkla lösningar kan aldrig bemötas med andra enkla lösningar.

Alltså borde vi mer än någonsin försvara behovet av grundliga utredningar före viktiga beslut. Missförstå mig inte, det är inte så att jag vill att alla utredningar ska arbeta lika länge som den bostadssociala utredningen, som satt mellan 1933 och 1947. Jag är emellertid tacksam för att jag har fått två år på mig att utreda gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Men jag är bekymrad över att min utredning är ganska unik. Många utredningar har mycket begränsade resurser och kort tid på sig.

Jag inser att det inte alltid hjälper att tänka efter. Det finns ideologiska låsningar som gör det möjligt hitta samlande lösningar. Men det kan aldrig skada att ta hänsyn till fakta och forskning.

Jag gillar många av frihetsreformerna inom skolans värld. I grunden tycker jag det är bra att elever får välja skola och utbildning och jag tycker det finns fördelar med fristående skolor. Samtidigt gör jag mina egna ståndpunkter en otjänst om jag förtränger all forskning och alla analyser av Skolverket, som visar att elevers valfrihet och friskolornas etableringsfrihet har bidragit till ökad segregation och ökade kostnader.

Det är bara om jag är beredd att ta till mig fakta som jag möjligen kan forma en lösning som gör det möjligt förena olika intressen. Kort sagt, eftertänksamheten kan förhoppningsvis bidra till att vi slipper kostsamma och kortsiktiga lösningar.

Annons
Annons
Annons
Annons