Lars Stjernkvist: Min slutsats är given, höjda skatter krävs
Inpass från vänster
Valet på söndag handlar som alla svenska val i modern tid om höger och vänster, skatter och välfärd. Mer om det lite längre ner. Men det som gör årets val speciellt är att det också på allvar handlar om anständighet.
Om människor som bor och lever i vårt land ska ha samma rättigheter och skyldigheter, eller om vi ska delas upp i riktiga och andra svenskar. Migrationspolitiken har lagts om och socialdemokrater och moderater är tämligen ense, men det betyder inte att det saknas en tydlig konfliktlinje i den frågan. Sverigedemokraterna vill inte ens ge skydd till människor med asylskäl och för vilka alternativet är att skickas tillbaka till krig och förtryck.
Alltså menar jag att det går en tydlig gräns mellan Socialdemokraterna och Moderaterna å ena sidan och Sverigedemokraterna å andra sidan när det gäller grundläggande frågor om öppenhet och tolerans. Därför hoppades jag inför debatten att det skulle gå bra för både Stefan Löfven och Ulf Kristersson.
Jag inser självklart att det kan göra det lättare för Socialdemokraterna att få regera vidare om SD tar röster från M, men det skulle vara ett nederlag för anständigheten om ett parti som ifrågasätter grundläggande demokratiska och medmänskliga principer blir landets näst största parti. Därför hoppas jag att de rödgröna får fler röster än alliansen, trots att Moderaterna blir större än Sverigedemokraterna.
Så till valets andra huvudfråga, den om höger eller vänster. Visst visade statsministerduellen att det finns tydliga skillnader mellan Moderaterna och Socialdemokraterna, men jag har skrivit det förut och gör det igen: debatten om skatter präglas av en försiktighetens förbannelse. Stefan Löfven och Ulf Kristersson vill inte oroa någon eller riskera något. Samtidigt som Kristersson anklagar Löfven för att höja skatter försäkrar han att han minsann inte alls ska sänka skatterna särskilt mycket. Inte ens så mycket som Socialdemokraterna nyligen har höjt, lovade han i duellen. Det betyder ”bara” 40 miljarder.
Även Socialdemokraterna är försiktiga och vill inte framstå som några skattehöjare och talar därför mest om att det inte finns utrymme för sänkta skatter.
Försiktigheten är förrädisk med tanke på hur verkligheten ser ut. Under den här valrörelsen har det från både höger och vänster beskrivits hur vårdköer växer och hur personalen går på knäna. Skolresultaten måste förbättras och alla förefaller ense om att det kräver fler vuxna i skolan. Vi kommer att behöva fler lärare och fler sjuksköterskor och andra och därför måste fler utbildas. Allt detta kostar pengar. Samtidigt vet vi hur den demografiska utvecklingen ser ut, att andelen äldre ökar i förhållande till andelen förvärvsarbetande.
För mig är slutsatsen given, att det kommer att krävas skattehöjningar för att kunna förbättra välfärden. Och att en skattesänkning med ”bara” 40 miljarder orsakar allvarliga problem.
