Stjernkvist: Måttfull nationalism för att tygla ytterligheterna

Ledarkrönika ,
Blågul nationalism blir bäst när den är måttfull och fungerar som ett sätt att motverka ytterligheter.
Foto: Tobias Rˆstlund / TT /
Blågul nationalism blir bäst när den är måttfull och fungerar som ett sätt att motverka ytterligheter.

Det finns en del som menar att den utdragna kampen om regeringsmakten i själva verket är en dragkamp om den liberala demokratins framtid. Att konservativa och nationalistiska krafter utmanar den öppenhet som har präglat vårt samhälle under lång tid. Det är mångas huvudmotiv för ett samarbete mellan mittenpartierna och Socialdemokraterna.

Nja, jag håller inte helt med. Utan tvekan, det är oroande att många ifrågasätter öppenhet och samarbete över gränserna och söker sig till en nostalgisk nationalism. Och det är definitivt oroande att det finns krafter som vill gradera medborgerlig tillhörighet efter bakgrund och därmed dela upp medborgare i riktiga och oriktiga.

Samtidigt är det inte självklart att lösningen är nationalismens motsats, ännu mer rörlighet. För att mota oron måste den tas på allvar, och ingen kan rimligen förneka att den ökade internationaliseringen har förstärkt och i viss mån även orsakat en del bekymmer. Det har blivit svårare för länder att bedriva en kraftfull fördelningspolitik när pengar och människor rör sig över gränserna. Internationaliseringen har vinnare och förlorare, och visst kan det förefalla paradoxalt att en av vinnarna, Donald Trump, blivit en hjälte hos många som förlorat jobbet och tryggheten som en följd av internationell handel och rörlighet.

Måttfull nationalism är den enda kraft som kan tygla fanatisk nationalism, konstaterade den israeliska författaren Amos Oz vid ett besök i Sverige för några år sedan. Han gick nyligen bort, men hans ord och klokskap lever i allra högsta grad. Det gäller alltså att hitta en rimlig balans som visar att det går att förena asylrätt, frihandel och samarbete över gränserna å ena sidan med en fungerande nationell välfärdspolitik å andra sidan.

Eller annorlunda uttryckt; en balans som lugnar alla dem som befarar att alternativet till att bygga murar är en i det närmaste total öppenhet och fri invandring.

Missförstå mig inte, jag är helt övertygad om att det bästa vore ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. Men det beror inte på att dessa partier kan skapa en slags antites till konservatismen. Inom mitt eget parti och även inom Centerpartiet finns ett betydande inslag av konservatism. Kalla det gärna nationalistisk konservatism. Vi socialdemokrater vill på klassiskt konservativt vis försvara svensk arbetsrätt och svensk arbetslöshetsersättning och mycket annat som formats i vårt land. Det är inget konstigt med det.

Eller för att åter igen använda Amos Oz-s ord, Socialdemokraterna står för en måttfull nationalism, som behövs för att tygla både ultranationalister och ultraliberaler. En vänstermittenregering skulle alltså i detta sammanhang fungera som en slags lagom-lösning.

Dessutom är jag helt övertygad om att en sådan regering skulle kunna åstadkomma en hel del när det gäller klimatet och skatterna och en del annat.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.