Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Stefan Eklund, chefredaktör 2011-02-13 | Uppdaterad 2011-02-11
Vad är en journalist idag? Frågan diskuteras flitigt i mediebranschen för närvarande och orsaken är förstås den förändring av de traditionella journalistiska arbetsredskapen som har skett i och med den digitala revolutionen.
Tiden är förbi då en journalist kunde skriva sin artikel, lämna den till nattredaktionen och gå hem i trygg förvissning om att i morgon var det hans eller hennes tolkning av världen som gällde. Idag är istället en journalists text bara en i mängden av ett enormt flöde av information som oavbrutet omger oss.
En av de mer profilerade debattörerna på området är frilansjournalisten Anders Mildner som förra helgen iscensatte en nätdebatt live med anledning av sitt föredrag ”Den stora upplösningen – om behovet av en ny journalistidentitet”.
Mildner menar, med all rätt tycker jag, att vi journalister borde ifrågasätta vår självbild eftersom vår tidigare centrala position i samhällets informationsflöde är hotad. Det som har gått förlorat, ur ett journalistperspektiv, är den klassiska ”filterrollen” (Mildners uttryck). Agendan för mediala diskussioner sätts inte längre enbart av dagstidningen, utan i allt högre grad av andra flöden på nätet – på bloggar, via twitter, debattsajter och så vidare.
Vi journalister är inte ensamma om att tolka världen längre och det är förstås både glädjande och demokratiskt föredömligt. Det finns all anledning för dagstidningarna att prioritera en fungerande dialog med sina läsare. I det samspelet hittar vi förmodligen framtidens journalistik.
Det här innebär förstås inte att vi journalister ska avsäga oss vårt kritiska och granskande uppdrag, vårt redaktörsskap eller för all del vår kunskap – men det innebär att vi måste vänja oss vid att ständigt vara ifrågasatta och kommenterade, att det vi säger alltid ingår i ett betydligt vidare samtal än tidigare.
Som ett talande exempel på ovan nämnda frågeställningar och på att den nya situationen har skapat en viss förvirring kring de journalistiska arbetssätten är hela diskussionen kring nätkommentarer. Det är ingen hemlighet att dessa är ett problem för alla tidningar. Tonen är ofta rå och seriositeten låg. Ändå omhuldas de av oss på redaktionerna, eftersom vi tolkar dem som ett bevis för att vi är lästa av många.
En mycket intressant studie, i form av en kvantitativ undersökning, som har gjorts vid Handelshögskolan i Stockholm presenterades med en debattartikel i SvD (5/2) och ifrågasätter det gängse perspektivet på nätkommentarers värde. Den slår bland annat fast att:
- Många kommentarer till en artikel gör att den uppfattas som minde trovärdig, intressant och läsvärd.
- Negativa kommentarer medför att artikeln värderas som mindre underhållande.
- Seriösa kommentarer medför att artikeln värderas som mer intressant än en som efterföljs av oseriösa kommentarer.
Författarna till studien, Ebba Hultkvist och Lovisa Sunnerholm, menar att resultatet visar att ”medielandskapet har förändrats; konsumenten har övertagit makten och är den som skapar värdet för andra konsumenter. Medborgarjournalistiken är ett faktum och studien skulle kunna ses som ännu ett bevis på journalistens hotade roll.”
Ska man tro studien så har alltså den ökade öppenhet gentemot läsarna som tidningarna har visat de senaste åren skett på bekostnad av redaktionernas trovärdighet och självklara kvalitetsstämpel. Vi är inte ensamma sanningssägare längre. Vår kvalitet är ifrågasatt. Och visst, så är det. Men är det inte en möjlighet snarare än ett hot?
Att stänga kommentarfunktion, som Hultkvist och Sunnerholm menar att redaktionerna ändå borde fundera på att göra, är ingen lösning för framtiden. Istället måste vi erövra våra läsare på nytt, varje dag, med varje text, på nätet, i papperstidningen, med det vi är bäst på – journalistik. Jag kan inte tänka mig en mer upplyftande utmaning.
Svar på tal:
Om förra veckans (6/2) krönika ”Kvinnornas kamp i Kairo”.
”Bra ledare Stefan Eklund, mer av denna vara. Vi läsare behöver en bred bild av samhällsstrukturer för att förstå bakomliggande orsaker till demonstrationerna. Att bara lyssna till vad folk på ett torg i storstaden Kairo tycker är inte tillräckligt, vi behöver veta vad gemene man tycker och tänker för att förstå.”
Zetor
”... sen är det väl självklart att vi som alla demokratiska länder i världen måste stödja det egyptiska folket i kampen mot en diktatur. Vi har dessutom sen tidigare inte direkt gjort tillräckligt för att ta avstånd från Mubaraks regim.Det gäller såväl Sveriges nuvarande som tidigare regering samt EU.”
Magnus72
(Läs inläggen i sin helhet på bt.se)
Stefan Eklund, chefredaktör
Född 1961 i Norrköping, men mestadels uppvuxen i Borås och Viskafors. Chefredaktör sedan 2010, tidigare kulturchef på BT och Svenska Dagbladet. Skriver ledare och kulturartiklar.
Stefan Eklund, chefredaktör
stefan.eklund@bt.se
Telefon: 033-700 07 08
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
