Stefan Eklund: Förstår ni inte vad jag säger?

Borås Artikeln publicerades

Den yngre generationens ordförståelse blir allt sämre. Det är digitaliseringens fel. Skyll inte på språket.

Högskoleprovets ordförståelsedel visar att den yngre generationen blir allt sämre på att förstå ord. BT:s chefredaktör Stefan Eklund: ”Men det är viktigt att komma ihåg att de är ordförståelsen vi pratar om, det är den som ska värnas, inte språket i sig. Språket kommer alltid att befinna sig i rörelse.”
Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT
Högskoleprovets ordförståelsedel visar att den yngre generationen blir allt sämre på att förstå ord. BT:s chefredaktör Stefan Eklund: ”Men det är viktigt att komma ihåg att de är ordförståelsen vi pratar om, det är den som ska värnas, inte språket i sig. Språket kommer alltid att befinna sig i rörelse.”

Högskoleprovets ordförståelsedel väcker debatt. Vi som är äldre tittar på den delen av provet och tycker att den är alldeles för enkel. Vet till exempel inte sökande till högre utbildningar vad ”moralisera” betyder? Eller ”inskränkt”? Det var två av orden i höstens prov.

Är dagens yngre generation så mycket sämre på ordförståelse än den äldre? Svaret är ja och orsaken är digitaliseringen av yngres läsvanor.

Så kan man tolka en bred studie av ordförståelseprovets utveckling mellan 2000 och 2011, ”Ord på prov”, av två forskare vid Lunds universitets Språk- och litteraturcentrum, Anna W Gustafsson och David Håkansson.

Bortom den ofta alltför grunda debatten om vilka ord vi borde förstå eller inte finns det dessutom ett gryende demokratiskt problem här. När ordförståelsen försämras blir tröskeln till det viktiga deltagandet i samhällets demokratiska processer högre.

Det är oroande.

Studien innehåller en rad intressanta resultat som måste anses relevanta eftersom högskoleproven i snitt görs av mellan 33 000 och 46 000 personer två gånger om året. Om man, som forskarna gjort, studerar resultaten under en period på elva år ger det ett enormt stort material.

Två slutsatser av studien:

1) Klyftorna mellan yngre och äldre provdeltagare har ökat. Det finns ett större antal tydliga försämringar över tid hos de som är upp till 24 år än bland dem som är 40 år och äldre. Den skillnaden är den mest påtagliga. Kön spelar ingen roll. Inte heller om man har svenska som andraspråk eftersom de med utländsk bakgrund som gjorde högskoleprovet under den här perioden var få.

2) De ord som lånats in från engelskan står sig bättre i ordförståelsen än de som har nordisk eller tysk bakgrund.

Vad finns det för orsaker bakom detta? Anna W Gustafsson och David Håkansson gör en poäng av att läsningen av morgontidningar enligt all forskning minskade kraftigt under forskningsperioden i de yngre åldersgrupper som samtidigt försämrade sin ordförståelse.

Samma ungas mediekonsumtion under den perioden blev dessutom mer digital och engelskspråkig.

Och då är vi framme vid den stora orsaken: Digitaliseringen. Den är en revolution. Världen håller på att byta kommunikationsform och givetvis påverkar det språket i sig, men också ordförståelsen.

Här finns ett ”det var bättre förr”-dike jag inte vill hamna i. Det var inte bättre förr. Det var annorlunda. Vi kan inte vrida klockan tillbaka och hoppas att alla svenskar ska låta som om de var med i en journalfilm från 40-talet. Digitaliseringen är här för att stanna.

Men med insikten att språk är rörlig materia och att utvecklingen av det svenska språket i en digital tid i sig är spännande, inte hotande, så behöver vi ändå fundera över vad de ändrade läsvanorna gör med den yngre generationen och hur vi kan motverka försämringen av själva ordförståelsen. Utvecklingen av ordförståelsen behöver befinna sig i fas med språkets utveckling, för demokratins skull. Och demokratin är i dessa dagar i behov av allt stöd den kan få.

Vi i medierna har ett ansvar. Förflyttningen av journalistik från papperstidningen till en digital läsmiljö dras fortfarande med betydande kvalitetsproblem när det gäller formen. Vi behöver utveckla format för långa texter som känns tillräckligt attraktiva för att yngre människor ska ta till sig dem.

Skolan har ett ansvar. Anna W Gustafsson och David Håkansson formulerar det väl när de skriver att den försämrade ordförståelsen borde ”mötas med ett mer intensivt arbete med texter i olika genrer och i olika ämnen”.

Men igen, det är också viktigt att komma ihåg att det är ordförståelsen vi pratar om, det är den som ska värnas, inte språket i sig. Språket kommer alltid att befinna sig i rörelse. Att moralisera över det är inskränkt, om nu någon vet vad det betyder...

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.