Stefan Eklund: Den arabiska järnridån

ledarkrönika Artikeln publicerades

Jamal Khashoggis sista krönika är en stark och sorgsen text som bygger på övertygelsen att en fri press är en nödvändighet om ett samhälle ska kunna utvecklas till en människovärdig demokrati.

Mordet på den saudiarabiske journalisten Jamal Khashoggi stryker under frånvaron av pressfrihet i den arabiska världen. Bilden visar skuggan av en turkisk kriminaltekniker på väg in till Saudiarabiens konsulat i Turkiet, där mordet skedde.
Foto: Emrah Gurel
Mordet på den saudiarabiske journalisten Jamal Khashoggi stryker under frånvaron av pressfrihet i den arabiska världen. Bilden visar skuggan av en turkisk kriminaltekniker på väg in till Saudiarabiens konsulat i Turkiet, där mordet skedde.

Det grymma och makabra mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi, utfört på Saudiarabiens konsulat i Turkiet, har chockat världen och dominerat nyhetssändningar den senaste veckan.

Men det är inte bara ett smutsigt mord utfört av en skurkstat under ledning av ”en modern och reformvänlig” prins, Mohammed bin Salman, det är också ytterligare en slutpunkt för den arabiska våren.

Jamal Khashoggi konstaterade själv att de förhoppningar som väcktes i de arabiska länderna 2011 nu kan betraktas som grusade. Han gjorde det i sin sista krönika i Washington Post, som publicerades häromdagen. Hans redaktör Karen Attiah, fick texten av en medarbetare till Jamal Khashoggi dagen efter hans försvinnande. Det är en stark och sorgsen text som bygger på övertygelsen att en fri press är en nödvändighet om ett samhälle ska kunna utvecklas till en människovärdig demokrati.

Jamal Khashoggi konstaterar att så inte är fallet i de allra flesta av de arabiska länderna, inte ens i Libanon, enligt Khashoggi länge ”kronjuvelen i arabvärlden när det gäller pressfrihet”, men numera under negativt inflytande från den allt mer dominerande och pro-iranska Hizbollah-rörelsen.

Konsekvensen är förödande för arabländernas medborgare, skriver Khashoggi i Washington Post-krönikan: ”Som resultat är araber som lever i dessa länder antingen oinformerade eller felinformerade. De är förhindrade att adressera, och ännu mindre offentligt diskutera, ämnen som påverkar regionen och deras egna liv. Ett statskontrollerat narrativ dominerar det allmänna psyket, och medan många tror på det, blir en stor majoritet av befolkningen offer för detta falska narrativ. Sorgligt nog är det osannolikt att situationen kommer att förändras.” (Översättning Evelyn Jones för DN, där Jamal Khashoggis text publicerades i fredags).

Jamal Khashoggi pekar också på flera exempel där media har tystats; kollegor som har fängslats i Saudiarabien, den egyptiska regeringens tillslag mot tidningen al-Masry al youm är två av dem. Han efterlyser internationella reaktioner på sådana händelser men konstaterar uppgivet att de sällan kommer.

Obehagligt nog kan det vara just detta tigande som fick Saudiarabien att tro att de kunde mörda Jamal Khashoggi utan att världen skulle reagera.

Jamal Khashoggi.
Foto: Virginia Mayo
Jamal Khashoggi.

Men nu har världen reagerat, om än i vissa fall högst motvilligt (Trump...). Kanske kan det ge ny kraft till de medier i arabvärlden som försöker utöva en fri journalistik. Jamal Khashoggi pekar på att sådana trots allt finns, han kallar dem ”oaser där andan i arabiska våren införlivas”. De oaserna finns framför allt i Qatar, men även delvis i Tunisien och Kuwait.

Khashoggi jämför med det europeiska kalla kriget och den järnridå som fanns mellan öst och väst då. Arabvärlden har sin egen version av järnridån, skriver han, men den är inte skapad i en konflikt gentemot den omgivande världen, utan av ”inhemska krafter som strävar efter makt”.

Texten jag refererar till här blev alltså Jamal Khashoggis sista. Det är tragiskt. Hans röst var viktig. Ska hans meningslösa död fyllas med någon slags mening krävs det att omvärlden reagerar kraftfullt mot Saudiarabiens de facto-härskare Mohammed bin Salman. Sådana reaktioner har historiskt sett alltid suttit långt inne, även från svenskt håll, på grund av de omfattande affärsförbindelser många länder har med Saudiarabien. Men nu har det ännu en gång visat sig att bakom kronprinsens förmenta reformiver döljer sig en annan agenda. En fri press hotar den agendan. Det blev Jamal Khashoggis död.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.