Statens tåg-kritik mot Borås stad svårbegriplig

Ledare Artikeln publicerades
Borås stad har ritat in en tänkt ny järnväg – med riktning mot Ulricehamn...
Foto: Ur Borås stads förslag tilll översiktsplan
Borås stad har ritat in en tänkt ny järnväg – med riktning mot Ulricehamn...

Med orden ”Välkommen in i framtiden!” bjöd 23 november Borås stad in invånarna att fundera över det 97 sidor tjocka förslaget till ny översiktsplan. 16 dagar återstår för den som vill hinna tycka till – och det har Trafikverket redan gjort, med besked. Till en central del är deras svar riktigt knepigt.

 

Yttrandet från statens trafikmyndighet om boråsarnas framtida gemensamma livsmiljö är särskilt knepigt när det handlar om Götalandsbanan/höghastighetsjärnvägen. Denna, ack så viktiga, evighetsfråga.

”Det är olyckligt att kommunen planerar bort alternativa korridorer genom planen. Detta kan försvåra eventuell framtida utbyggnad av järnvägen”, skriver Trafikverket i sitt färska yttrande.

Översiktsplanens omslag.
Foto: Borås stad
Översiktsplanens omslag.

Dessutom ställer de frågan ”är det möjligt att konkretisera kommunens förslag till centralt stationsläge för Götalandsbanan?”

Såväl påståendet som frågan indikerar att något inte stämmer, trots den flitiga dialog som Borås stads samhällsplanerare och Trafikverkets folk i Göteborg har sedan flera år tillbaka.

Först påståendet att kommunen ”planerar bort” vissa av de totalt åtta olika så kallade korridorer som Trafikverket har lagt fram i de så kallade åtgärdsvalsstudierna: Det blir lätt obegripligt.

Så här skriver Trafikverket i yttrandet apropå Götalandsbanan.
Foto: Ur Trafikverkets yttrande
Så här skriver Trafikverket i yttrandet apropå Götalandsbanan.

Översiktsplanens enda skrivning som kan sägas knyta an till frågan om hur/var järnvägen ska dras/stationen ska byggas är denna: ”Borås Stad förordar den korridor som går i tunnel under staden, med en underjordisk station under centrala Borås och med uppgångar vid nuvarande station/resecentrum och vid Stora torget.”

Därtill påminns om det avtal som Borås stad i december – indirekt på regeringens uppmaning – tecknade med den likaledes statliga Sverigeförhandlingen: ”Borås stad har (...) kommit överens om att stationen i Borås ska placeras centralt eller centrumnära. Ett centralt läge är avgränsat av rutnätsstaden, nuvarande resecentrum och motorvägen.”

Om Trafikverket har problem med regeringens uppdrag till Sverigeförhandlingen är Borås stad knappast en adekvat adressat. Inte heller kan det väl uppfattas om märkligt att kommunen formulerar vilken lösning som den förordar inför ett historiskt stort avgörande?

... vilket leder oss till Trafikverkets uppmaning om att kommunen bör ”konkretisera” vad som menas med beskrivningen ”centralt stationsläge”? Ja, för det första ä r det alltså redan definierat i avtalet med Sverigeförhandlingen (se ovan). Kommunen kan väl knappast på egen hand omformulera denna omsorgsfullt knådade avtalstext?

Däremot vore det nog, som ledarsidan skrivit tidigare, bra om kommunledningen enas om hur andrahandsfavoriten ska se ut, om Trafikverket och regeringen stryker ”korridor röd” med station i tunnel och lägger fram det för Trafikverket så snart som möjligt. Men då är det begripligt att kommunen för att kunna göra detta av Trafikverket har velat få tekniska preciseringar, särskilt om ”korridor gul” med en tänkt station invid den nuvarande. Men det har, såvitt bekant, Trafikverket sagt nej till.

I Trafikverkets yttrande hintas för övrigt om förlängd långbänk. Den ”nya inriktning” för järnvägen Göteborg-Borås som Trafikverket, regionen, Sverigeförhandlingen och berörda kommuner 10 maj i fjol enades om att arbeta emot (först pendeltågsbana, därpå höghastighetståg) kan ”kräva ytterligare fördjupningar (...) innan korridorval kan göras”. Bakom formuleringen döljer sig frågor som vilken hastighet tågen ska kunna hålla och om station i Ulricehamn ska planeras in eller inte.

Det är med andra ord inte svårt att förstå om planerarna i Borås upplever en viss grad av Moment 22 när de ska bemöta Trafikverkets skrivelse om översiktsplanen.

Däremot finns det nog skäl för såväl tjänstemän som politiker att ta till sig andra delar av Trafikverkets anmärkningar. Framförallt handlar det om att översiktsplanen i alltför liten grad ”visar kommunens viljeinriktning”, planen upplevs ”sakna tydliga ställningstaganden” och varandes ”marknadsstyrd”. Intressekonflikter som kommunen vill ta ställning till senare, efter mer utredande, ”bör lösas i översiktsplanen”.

Möjligen en aning mästrande ton – men kanske inte mindre relevant för det.