Små steg i rätt riktning

Ledare Artikeln publicerades
Borgerlig seger i helgens Grekiska val ger hopp om fortsatt positiv utveckling för den grekiska ekonomin.
Foto: Thanassis Stavrakis
Borgerlig seger i helgens Grekiska val ger hopp om fortsatt positiv utveckling för den grekiska ekonomin.

Greklands åtstramningar efter den ekonomiska krisen skapade ett missnöje som förhoppningsvis har fört med sig modererande lärdomar. Men frågan är hur länge grekerna är villiga att vänta på resultat.

Regeringsskiftet i Grekland gick snabbt till. Redan vid två på eftermiddagen dagen efter valet svor Kyriakos Mitsotakis eden för att tillträda som landets nya premiärminister. I söndagens val förlorade den sittande regeringen med socialistiska Syriza makten. Istället kom det borgerliga partiet Ny Demokrati (ND) tillbaka med stormsteg och tog rollen som Greklands största och styrande parti.

Trots sina generösa vallöften var det en hård verklighet som mötte Syrizas ledare Alexis Tsipras. Upproret mot långivare och sparkrav som han lovat när vid tillträdet hösten 2015 blev aldrig av. För att bemöta långivarnas krav skedde motvilligt de ekonomiska åtstramningarna som krävdes i Grekland. Syriza hade lovat för mycket och i slutändan blev även de kallade för ljugande eliter.

Mitsotakis och ND är i mångt och mycket en återgång till gamla banor för grekisk politik. Radikalismen och extremismen som fick fart under 2015 har runnit ut i sanden. Neonazistiska Gyllene Gryning har förlorat sina parlamentsplatser och deras ledarskap står inför rätta på grund utav kopplingar till politiska mord. Från ett kaotiskt politiskt landskap med många små och extrema partier har den grekiska politiken återgått till att kretsa runt två drakar.

Det gamla socialdemokratiska partiet PASOK gav namn åt socialdemokratins kris med ordet pasokifiering och har tynat bort. De har motvilligt gett plats åt det mer radikala Syriza som det nya dominerande partiet på vänstersidan.

ND har återhämtat under oppositionstiden och är nu redo att liberalisera den stagnerade ekonomin. Sänkta skatter och minskningar av den offentliga sektorn har varit de stora vallöftena. Frågan är om Mitsotakis lyckas omförhandla långivarnas krav på ekonomisk återhållsamhet som bräckte hans företrädare.

Den grekiska ekonomin är fortfarande beroende av statens belåning. Om landet ska överleva utan den konstgjorda andningen som lånen ger behöver ekonomin och den offentliga sektorn gradvis reformeras.

Missnöjet mot Syrizas orealistiska löften och impopulära beslut, såsom att acceptera Nordmakedonien, gav ND en opinionsvåg som är minst lika bräckligt. Mitsotakis behöver balansera kraven från folket och långivarna för att få skutan att flyta. Men det går i alla fall i rätt riktning.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.