Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2010-07-22 | Uppdaterad 2010-07-21
Sveriges Radio rapporterade igår om invandrarkvinnor i Sverige som genom sitt entreprenörskap funnit en väg in i arbetslivet. Receptet heter hjälp till självhjälp.
Mikrolån innebär stora möjligheter för fattiga kvinnor världen över. Numera finns låneformen även i Sverige.
Sedan Muhammed Yunus tilldelades Nobels fredspris 2006 har mikrolån uppmärksammats stort, både inom den statliga biståndspolitiken och bland privata biståndsorganisationer.
Principen är enkel. Det gäller att utnyttja alla goda idéer som finns bland medborgarna i utvecklingsländer genom att ge dem tillgång till krediter och kapital. Krediter till företagsamma kan exempelvis komma från biståndspengar. Ett litet lån ges för att finansiera affärsidén och lånet betalas sedan tillbaka till långivaren när verksamheten börjar ge avkastning.
Biståndsformen har träffande nog kallats för social ekonomi. Grundtanken är att biståndsorganisationerna ska aktivera dem de hjälper istället för att passivisera genom att dela ut biståndsmedel.
Samma idé som har hjälpt hundratusentals människor i den underutvecklade världen har tillämpats på de invandrarkvinnor som Sveriges Radio rapporterade om. Men här är det inte biståndsorganisationer som delar ut krediterna utan Mikrofinansinstitutet.
Organisationen driver sedan drygt ett år tillbaka sin verksamhet i Södermanland, Östergötland, Västra Götaland och Stockholm. Verksamheten finansieras av en rad olika myndigheter och EU men man samarbetar även med ett flertal banker. Ett åttiotal invandrarkvinnor i de fyra regionerna har ingått i projektet.
Skillnaderna mellan exempelvis Bangladesh och Katrineholm är givetvis enorma, men kvinnornas situation är i viss mån lika. I Sverige passiviseras många nyanlända invandrare redan från ankomstdagen och utan kontakter och kapital är det svårt att förverkliga företagsidéer. Här kommer mikrokrediterna in i bilden, på samma sätt som i den underutvecklade världen.
Mikrolån varken bör eller kan ersätta bidrag, men den sociala ekonomins idé borde ändå användas mer flitigt. Människor både kan och vill bidra till samhället och sin egen försörjning. Det handlar bara om att finna rätt former och strukturer så att det offentliga och politikerna kan ta tillvara på deras mänskliga och ekonomiska resurser.
Detta leder givetvis in på den mer övergripande ekonomiska politiken. För vad mikrolånen till syvende och sist handlar om är just arbetslinjen. Om politiker skapar rätt incitament och förutsättningar för människor och företag så är de flesta beredda att hjälpa sig själva. Om receptet skrivs ut till jordbrukare i Bangladesh, till invandrarkvinnor i Katrineholm eller till samhället i stort är mindre intressant.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
