Skydda eleverna mot Skolverket

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Skolverkets hantering av läroplansfrågan är ”kunskaps- och traditionsfientligt”, menar PJ Anders Linder.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Skolverkets hantering av läroplansfrågan är ”kunskaps- och traditionsfientligt”, menar PJ Anders Linder.

Skolverkets misslyckade attack mot grundskolans undervisning i äldre historia är bara toppen av isberg. Myndigheten har lagt fram förslag om ändrade kursplaner i alla ämnen och satsar konsekvent på det som är gångbart i snäva innekretsar medan kulturarvet och ämneskunskaperna får stå tillbaka.

DN:s Jonas Thente har i ett par angelägna artiklar uppmärksammat hur Skolverket vill förändra formuleringarna om skönlitteratur i kursplanen för högstadiet. I det nu gällande dokumentet talas om ”lyrik, dramatik, sagor och myter”. I förslaget föreslår Skolverket läsning om ”utanförskap, jämlikhet, sexualitet och relationer”. I stället för att få hjälp att navigera i de stora berättelsernas rymder ska de stackars eleverna få ägna även svensklektionerna åt några av samtidens allra mest ältade samhällsfrågor.

Tanken är uppenbarligen att litteraturen har ringa värde ifall den ”bara” är litteratur, verklig betydelse får den först när den ställs i de korrekta värderingarnas tjänst. Som så ofta blir det hypermoderna förvillande likt det allra mest gammaldags och förstockade.

Vad gäller den äldre historien har uppfattningen spridit sig att det bara var antiken som Skolverket ville hiva över bord. Professor Hans Albin Larsson, som bland mycket annat också har varit överdirektör vid Skolinspektionen, har gjort en genomgång av Skolverkets förslag i ett antal ämnen och konstaterar att detta är fullständigt fel: ”Det är inte bara antiken som lyfts bort. Sådana begrepp som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden etc. lyser också med sin frånvaro.”

I stället för historiska händelser och personer ska studierna inriktas på ”analys av historiebruk”, det vill säga hur individer och grupper använder historien för att främja sina materiella eller ideologiska intressen.

Visst förekommer det att ”aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt”. Men detta motverkas rimligen bäst av att eleverna får goda kunskaper om historiens gestalter, epoker och skeenden.

Om man inte har lärt sig vad renässansen och upplysningen innebar, hur i all världen ska man då kunna genomskåda dem som vill öka sin makt genom att hänvisa till dem? Att prioritera historiebruket framför historien är som att sätta konversationen på främmande språk framför kunskapen om ord och meningar. Men det rimmar förstås väldigt väl med de poppedagogiska föreställningarna om att det viktigaste i skolan inte är att lära sig vad som är sant eller falskt utan att vara kritisk och ifrågasätta.

Hans Albin Larsson konstaterar att även ”namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort sett ska avvecklas”. I högstadiets kursplan ersätts ord som ”vatten, öar, berg, öknar” med ord som ”mönster, processer och hållbarhetsfrågor”.

I religionsämnet devalveras kunskap om kristendomen. I samhällskunskapen försvinner europeiskt samarbete och utländska statsskick. I musiken ska eleverna slippa bli utsatta för ”nationalsången och några av de vanligaste psalmerna”.

Som helhet är förslaget djupt kunskaps- och traditionsfientligt. Det ses inte längre som viktigt att eleverna ges hållpunkter som hjälper dem att orientera sig i tid och rum. De unga skärs av från tidigare generationers kunskapsvärldar. Elever med bakgrund i andra kulturer får inte veta vart de har kommit. Och detta efter åtminstone 15 års bekymrad diskussion om bristen på kunskaper i skolan. Hur har man kunnat köra så fullständigt i diket?

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.