Annons

Skärpning är påbjuden, sjuhäradsbor!

”En brokig gemenskap” kallar SOM-institutet årets rapport om västsvenskarna. Det är en väl beskrivande rubrik där vi läser att sjuhäradsborna hellre betalar mer skatt än får minskad service, mest oroas för terrorism – men där nio av tio ändå är rätt nöjda med livet.
Ledare • Publicerad 18 december 2017
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Presskonferens om Götalandsbanan förra året då ett antal kommunalråd i Sjuhärad var samlade, fr v Roger Wilhelmsson, Ulricehamn, Annette Carlson, Borås, Mattias Josefsson, Ulricehamn, Ulf Olsson, Borås, Peter Rosholm och Christer Johansson, båda Bollebygd.
Presskonferens om Götalandsbanan förra året då ett antal kommunalråd i Sjuhärad var samlade, fr v Roger Wilhelmsson, Ulricehamn, Annette Carlson, Borås, Mattias Josefsson, Ulricehamn, Ulf Olsson, Borås, Peter Rosholm och Christer Johansson, båda Bollebygd.Foto: Petter Trens

Men frågan är hur pass mycket socialdemokrater och vänsterpartister i våra trakter ska ta enkätsvaren från de 471 sjuhäradsbor som deltog i årets ”Väst-SOM”, som statsvetarna vid Göteborgs universitet arbetat fram i samverkan med Västra Götalandsregionen, som intäkt för att det skulle finnas ett folkligt stöd för ännu högre skatter.

Omslaget till årets upplaga av ”Väst-SOM”.
Omslaget till årets upplaga av ”Väst-SOM”.
Annons

Dels har forskarna ställt en fråga vars formulering kan diskuteras om den svarande förstår innebörden av. Andelen i hela regionen som hellre ser höjd kommunal- eller regionskatt än ”minskad service” är klart större (54 procent mot 19). Särskilt tydligt är utfallet i Sjuhärad: Det så kallade balansmåttet för att hellre höja skatten än att minska servicen är här hela +49, högst i hela Västra Götaland.

Men: Är det säkert att svaren blivit desamma om skatt i stället ställts mot begreppet ”försämrad välfärd”? Ordet ”service” har knappast likvärdig innebörd.

Dels visar de svarandes syn på skattenivåerna som sådana att höger-vänsterdimensionen får ett typiskt genomslag: Nästan exakt lika många i mätningen vill höja som sänka skatterna.

En stor styrka med SOM-institutets rapporter är den långa tidsserien där trender över tid kan beskådas och analyseras. Det noteras nu att runt 1990 ”var det däremot tre gånger fler som ville skära ner än behålla sektorns storlek. Ytterligare några år senare vände opinionen igen och sedan mitten av 1990-talet har det i huvudsak funnits ett motstånd mot att dra ner på den offentliga servicen.”

Vid sidan om frågan om graden av lust att betala mer i skatt finns åtskilligt för Sjuhärads politiker att hämta i rapporten, där huvudförfattarna är Ulrika Andersson och Annika Bergström. Men som tidigare är vissa slutsatser mer beklämmande, om än inte oväntade, än andra. Som den om kännedomen om och förtroendet för politikerna själva.

Att politikerna som leder Västra Götalandsregionen, med 50 000 anställda och över 50 miljarder i omsättning, är galet obekanta håller i sig, och med låg kännedom kommer lågt förtroende. Den så kallade förtroendebalansen är hela minus 22 procent.

Hemkommunens politiker får ”bara” 14 procent i negativ förtroendebalans, och endast två procent uppger sig ha ”mycket stort förtroende” för hemkommunens styrande. Det ser bättre ut i Sjuhärad än i Göteborg, men minst illa kommer de ut i Skaraborg. Roligare läsning är rapporten för tjänstemännen. Bäst ut kommer de anställda inom barnomsorgen.

Att hysa sund skepsis mot makthavare är ofta på sin plats. Men de här förhållandena, om usel kännedom och uselt förtroende, är egentligen helt orimligt. De allra flesta politiker, kanske särskilt de som verkar lokalt och i region, har en otacksam uppgift och kämpar. Ja, det ankommer på partierna att höras och synas bättre, inte minst nu i kommande valrörelse. Men framförallt har folk som tycker att demokrati ändå är rätt käckt anledning att skärpa sig.

Under tiden kan vi glädjas åt att folk i Sjuhärad är rätt nöjda med sina liv. 38 procent beskriver sig som ”mycket nöjda” med sin allmänna livstillfredsställelse, medan 53 procent skattar sig ”ganska nöjda”. Alltid något.

Annons
Annons
Annons
Annons