Säg efter: Skatter kan vara farliga

Ledare Artikeln publicerades
Valrörelsens papegojor kraxande om att skattesänkningar skulle drabba välfärden. Nu vet vi att kemikalieskatten fick den omvända effekten. Det blev mindre pengar till välfärden när kunderna hellre köpte från icke-svenska elektronikföretag.
Foto: / SWNS / TT
Valrörelsens papegojor kraxande om att skattesänkningar skulle drabba välfärden. Nu vet vi att kemikalieskatten fick den omvända effekten. Det blev mindre pengar till välfärden när kunderna hellre köpte från icke-svenska elektronikföretag.

Det är lätt att höja eller hitta på nya skatter. Men inte sällan blir de direkt samhällsfarliga. Valrörelsens papegojor behöver lära sig en ny ramsa.

Socialdemokraternas mantra i valrörelsen var att skattesänkningar drabbar välfärden. Att det var så som Allianspartierna skulle bemötas var något som beslutats central. Effekten blev dock den att partiföreträdarna framstod som papegojor.

Med lite eftertanke hade den fadäsen kunnat undvikas. Erfarenheterna från åren med en Alliansregering var ju de motsatta, att välfärden tillfördes mer medel trots att skatterna sänktes. Något som många väljare hade kunnat vittna om hade de bara fått en chans att hämta fram sina deklarationer för dessa goda år. Det klassiska exemplet håller ännu måttet, att en sjuksköterska fick en 13:e månadslön med Alliansens politik.

Men även solen har sina fläckar, och så hade även den mycket omtyckte rikshushållaren och finansministern Anders Borg (M). Oviljan att ta bort den så kallade värnskatten, som i praktiken är en straffskatt på utbildning och ambitioner, är en sådan fläck som borde ha undvikits. Det är tveksamt om statskassan vinner något på den ens på kort sikt; på lång sikt är den direkt farlig i ett land vars arbetsmarknad och näringsliv rör sig riktning mot det allt mer utbildningskrävande.

Den så kallade Lafferkurvan, som visar när en viss skattenivå på arbete får motsatt verkan på intäkterna till statskassan eftersom den enskilde hellre väljer att arbeta mindre, talar för att Sverige snarast borde satsa på sänkta marginalskatter, höjd brytpunkt för statsskatt och att ta bort värnskatten.

Sverige har inte råd med dumma och feltänkta skatter. Inte ens sådana som till sin natur kan framstå som nyttiga och viktiga. Som den så så kallade Kemikalieskatten som infördes i juli 2017. Den skatten var, oaktat eventuella hälsovinster och miljöeffekter, samhällsekonomiskt olönsam. Detta visar med eftertryck den utredning som Handelns utredningsinstitut, HUI, tagit fram för Elektronikbranschen, och som publicerades i förra veckan.

Skatten ingår i arbetet med att uppnå de nationella målen om en giftfri miljö. En god ambition, då exponeringen mot farliga flamskyddsmedel där brom-, klor- och fosforföreningar ingår måste minska. Den statliga utredning som låg till grund för skattens införande, SOU 2015:30, räknar med att effekten för statskassan blir intäkter på 2,4 miljarder kronor trots en minskad försäljning av elektronikvaror i Sverige med 4,5 procent per år. Samtidigt spås en marginell ökning av inköp av obeskattade elektronikvaror från utlandet. Men vad utredningen framför allt ser som en framgång är de betydande positiva hälsoeffekterna. Den hälsoeffekten ifrågasätts dock av de flesta remissinstanserna, som konstaterar att påståendet saknar förankring i vetenskapen.

Prispressen på elektronik- och vitvaror är mördande. Istället för att lägga över skattehöjningen på konsumenterna med i snitt 320 kronor per vara så valde handlarna istället att inte sänka priset med motsvarande, vilket i rådande marknadsläge hade varit det naturliga. Skillnaden i medianpris – då extrema avvikelser, lägsta och högsta pris för en vara, räknats bort – mot utländska nätbutiker ökade dock till 28 procent. Det blev således ett vettigare affär att handla sina datorprylar, kameror och liknande från sådana företag som inte betalar skatt i Sverige. Något som svenska konsumenter i långt högre utsträckning också gjorde.

Slutnotan, menar HUI, beräknas till mellan 600 och 1400 färre jobb inom den svenska elektronikbranschen. Vilket i sig vittnar om ett upplägg som skapar betydande välfärdsförluster.

För välfärdens bästa är dags att lära politikens papegojor nya fraser. Sverige har inte råd med fler samhällsfarliga skatter.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.