Så kan mediemångfalden räddas

Borås Artikeln publicerades

Statliga pengar är inte framtiden för de privata mediehusen. De behöver ägare med rätt prioriteringar.

Lyssna på krönikan här:

Ett av demokratins fundament är en mångfald av medier som ur olika perspektiv granskar och diskuterar den politiska makten – internationellt, nationellt och lokalt.

De senaste decenniernas utveckling har skakat om den självklarheten. Digitaliseringen har ändrat den demokratiska spelplanen, både ekonomiskt och kommunikativt. Makthavare kan lättare runda den granskande journalistiken och de kritiska frågorna för att kommunicera direkt med medborgarna, via sociala medier.

I vilken mån hotar den utvecklingen den mediala mångfalden? I Europa, i Sverige, i Borås?

European University Institue – ett EU-universitet beläget i Fiesole på höjderna utanför Florens i Italien – har i sin rapport ”Monitoring Media Pluralism in Europe” granskat 31 europeiska länders situation när det gäller mediemångfald och hoten mot den.

Möjligheten att sprida hat och desinformation via sociala medier pekas ut som ett växande problem. Mediernas ekonomiska problem när annonsörer väljer globala jättar som Google och Facebook istället för nationella och lokala medier för att sprida sitt budskap beskrivs också. Men det där vet vi i Sverige. Det diskuteras ofta. Inte minst att hotbilden mot arbetande journalister har ökat markant, även i Sverige, även i Borås.

Men det existerar andra hot som vi inte lika ofta diskuterar. Två av dem hänger ihop och finns inom den kommersiella sfären; ägarkoncentrationen och den idag allt mer suddiga gränsen mellan reklam och journalistik.

Ägarkoncentrationen ser rapporten som ett av de största hoten mot mediemångfalden i Europa. Här finns Sverige med som ett av länderna i den kategori där hoten bedöms som störst. Det är inte så konstigt. De senaste decennierna har Sveriges tidningsmarknad förändrats radikalt genom koncernbildningar. Det finns i stort sett ingen helt fristående tidning i Sverige idag, utan alla ingår i koncerner av olika storlek. Borås Tidning tillhör och hälftenäger som bekant Gota Media, en koncern som består av ett 20-tal tidningar.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ägarkoncentrationen i Sverige i många fall har varit nödvändig för att undvika akuta ekonomiska problem. Det gäller inte minst de senaste affärerna; Bonniers köp av Mittmedia och det norsk-svenska uppköpet av Stampen (GP). Utan de affärerna hade konkurshotet varit överhängande.

I tider av ekonomisk utsatthet letar medierna efter nya inkomstkällor och här kommer vi in på ett område som den del i rapporten som handlar om Sverige, skriven av Mathias A. Färdigh på JMG i Göteborg, stryker under extra, nämligen ovan nämnda allt suddigare gräns mellan reklam och journalistik. Vi ser exempelvis idag en ny typ av annonsering som i hög grad liknar vanliga artiklar. De finns även i BT, men vi är noga med att annonsmärka dem så tydligt det går. Görs inte det så hotas vår trovärdighet och integritet. Färdigh skriver vidare: ”Investeringar och affärsförbindelser från medieägarna kommer sannolikt att leda till ökad självcensur i media.”

Det är anmärkningsvärt att just den här aspekten lyfts upp av forskningen som ett potentiellt hot mot mediemångfalden i Sverige.

Ett stort ansvar ligger på medieägarna. Deras värdering av medias demokratiska värde, snarare än det kommersiella, kommer att vara avgörande för framtiden.

Mer statligt stöd till de privata mediehusen, ropar flera, som en tänkt lösning på problemen. Senast uttryckt på DN Debatt av tre erfarna före detta mediechefer – Lars Engqvist, Thomas Grahl och Mats Svegfors. En förståelig önskan. Men är det verkligen medier beroende av statliga pengar vi behöver? Hur fria är de? Och public service finns ju redan.

Visst, temporära utvecklingsstöd från staten kan förstås hanteras utan att integriteten hotas. Men ska vi ha fri media i framtiden handlar det som sagt om att det ska finnas ägare som är beredda att vara ett alternativ till public service och investera i seriös journalistik och digital utveckling.

Bara så kan mediemångfalden räddas.

Fotnot: Stefan Eklund och Mathias A. Färdigh möts i ett samtal om den hotande mediemångfalden på Bokmässan i Göteborg, I Göteborgs universitets monter på fredag 14.30.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.