Riksdagsdebatt i dag: Farligt sänka kraven på poliser

Ledare Artikeln publicerades
Vem vill bli polis? Vem k a n bli polis? Vägen framåt är i n t e sänkta krav. I dag, tisdag, debatterar riksdagen frågan.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Vem vill bli polis? Vem k a n bli polis? Vägen framåt är i n t e sänkta krav. I dag, tisdag, debatterar riksdagen frågan.

Poliskrisen går inte att lösa genom sänkta krav eller genom att anta aspiranter som saknar motivation och lämplighet. Istället måste statusen och attraktiviteten i yrket höjas.

Ledare

Den vårändringsbudget som finansminister Magdalena Andersson (S) lade på riksdagens bord på måndagen innebar ökat anslag till polisen om 200 miljoner kronor till sådant som skyddsutrustning, vapen och kroppskameror.

Inget att erinra om detta.

Den knepigare frågan är: Vilka är dessa personer som ska bli poliser i den myndighet som, enligt regeringens löfte, om bara sju år ska ha vuxit med 30 procent fler anställda? Vilka v i l l bli poliser? Vilka k a n bli poliser? I dag, tisdag, kommer frågorna upp i riksdagen där Moderaterna begärt en särskild debatt.

Regeringen har utlovat två nya polishögskolor. En startas i Malmö nästa höst och Halmstad konkurrerar med Borås om den andra; besked väntas om en dryg månad. En fördel med att förlägga en ny polisutbildning just här, kopplad till högskolan i Borås, bör vara den preparandutbildning som folkhögskolorna Hjälmared och Viskadalen har erfarenhet av och nu är intresserade av att samverka med kandidatorten Borås om. Denna utbildning syftar alltså till att förbereda och introducera intresserade för polisiär- och annan ”blåljusverksamhet”.

Uppenbart finns ett behov. Det är nämligen förfärande många sökande som aldrig kvalar in till och sedan klarar av polishögskolan. Tyvärr har regeringen och polisen valt att möta detta med sänkta krav, både vad gäller fysik och allmän kompetens.

”Roligt att se det stora och växande intresset för att bli polis!”, twittrade justitieminister Morgan Johansson (S) i december. Men hur går det sedan? Statistiken för antagningen till polisutbildningen våren 2018 är avslöjande:

9 352 personer sökte in, men håll nu i hatten:

– 99 gallrades bort direkt eftersom de omfattades av spärrtiden för att få söka på nytt eller inte var svenska medborgare

- 2 560 fyllde inte i det obligatoriska webbformuläret där man ska uppge vikt och längd

– Ytterligare 458 kuggades på grund av formulärets innehåll

– 1 125 uppfyllde inte betygskraven.

– 319 misslyckades med att registrera ett webbkonto.

Och så fortsätter det.

– Av de som kallades till test föll ytterligare 1 658 bort då de inte inställde sig eller saknade legitimation

- 1 761 kuggades i testerna, sju kuggades vid säkerhetssamtalen

– Av de 624 som erbjöds en plats valde 65 att återta sin ansökan.

Trots sänkta krav kuggades 551 sökande på begåvningstestet och 93 på personlighetstestet. 158 sökande klarade inte fyskraven, som är så pass måttliga att man klarar av dem om man bara har en normalgod kondition.

Under de tre första veckorna på utbildningen hoppade sedan 18 personer av. Kvar på utbildningen återstår i dagsläget 541 studenter. Samtidigt lämnade nästan 1 000 poliser kåren förra året, varav hälften i förtid.

Är det verkligen rimligt att, som regeringen vill, fylla platserna på landets polishögskolor med personer som ligger under medel vad gäller motivation, styrka, begåvning och intelligens? Självfallet inte. Det är tvärtom farligt om fel personer anställs i den myndighet som anförtrotts våldsmonopolet.

Bättre och klokare vore att höja kraven och attraktiviteten – inte minst en anständig lönetrappa – och försöka återrekrytera de erfarna poliser som lämnat, samt skapa förutsättningar för att befintliga poliser ska stanna kvar. Men det är svårt att göra plakatpolitik av sådana åtgärder. Att istället utlova fler poliser i den kommande valrörelsen är ett mer slagkraftigt budskap.