Riksbankens förtroende kan gå samma väg som den kollapsade kronan

Ledare Artikeln publicerades
Riksbankens chef Stefan Ingves håller pressträff med anledning av Riksbankens räntebesked.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Riksbankens chef Stefan Ingves håller pressträff med anledning av Riksbankens räntebesked.

Kronan försvagas kraftigt, och många vill hålla Riksbankens aggressiva penning- och räntepolitik ansvarig. Något som Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen bestämt skjuter ifrån sig.

Bara de senaste sju åren har kronan rasat runt 30 procent mot euron och 50 procent mot dollarn. Under våren har allt fler reagerat på den kronkollaps som Sverige tycks befinna sig mitt i. “Vi rear ut svenska tillgångar” kommenterade nyligen SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist det hela.

Men Riksbankschefen Stefan Ingves verka ta det hela med ro. Lite syrligt säger han i en intervju i DI (14/5) “Det verkar finnas något emotionellt i det här med växelkursen”. Men det är inte bara starka känslor kring den svenska kronan som ligger bakom oron.

Ledarsidan har tidigare skrivit om Riksbankens besatthet av inflationsmålet. Den penningpolitik man har fört för att uppfylla tvåprocentsmålet är också en bidragande faktor till att den svenska kronan sjunkit som en sten i förhållande till andra valutor de senaste åren.

Den försvagade kronan leder i förlängningen till en rad negativa effekter, som är långt värre för samhällsekonomin än att svenskar får mindre pengar att röra sig med på semestern.

Möjligheten att hela tiden, som Bergqvist säger “rea ut våra tillgångar” leder i förlängningen till minskad effektivitet i svenska företag. Man kan alltid exportera produkter till köpare utomlands, som vill ha varor till lägre priser. I förlängningen lär detta knappast gynna exporten, som därtill är en sektor som är beroende av importvaror. Något som blir allt dyrare i takt med den sjunkande växelkursen.

Svenska värderingar och svensk kultur har blivit nyckelbegrepp i samhällsdebatten. Konstigt nog verkar ingen bry sig om att den svenska valutan sjunger som en sten, och att aktier och produkter från svenska företag säljs som på exportloppis.

I förlängningen liknar utvecklingen en sorts påtvingad merkantilism, där exporten är omfattande medan importen blir lidande. I en allt mer global ekonomi är det en tillbakagång som svensk ekonomi bokstavligen inte har råd med.

Riksbanken har de senaste åren legat högt upp i Förtroendebarometern, som tar den årliga pulsen på svenskarnas förtroende för institutioner och företag. Men med rådande utveckling är det inte osannolikt att deras förtroende går samma väg som den svenska kronan – rakt utför.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.