måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Ledare 2010-03-11 | Uppdaterad 2010-03-11
BT störs av att Lars Ohly kallar de hushållsnära tjänsterna för de ”överklassnära tjänsterna” och menar i ledaren den 3 mars att den skattesubventionerade tjänsten utnyttjas i alla inkomstskikt.
Som ”bevis” för sin tes redovisar man statistik från branschorganisationen Almega som visar att 24,2 procent som köper tjänsten tjänar under 200.000 kronor om året och att 46,6 procent av köparna ligger i inkomstskiktet 200.000–499.000 kronor. Det BT nogsamt avstår från att redovisa är att 29,2 procent av köparna tjänar mer än 499.000 kronor om året.
Så här skriver Almega om den gruppen: ”Anledningen till att en missvisande bild av köpargruppen kan ha spridit sig har förmodligen sin grund i att andelen köpare bland höginkomsttagare (över 499.000 kr/år) är större än övriga grupper. Höginkomsttagargruppen utgör procentuellt en liten del av befolkningen och får därmed högre representation i förhållande till andra grupper.” Så kryptiskt försöker Almega dribbla bort det faktum att höginkomsttagarna är reformens stora vinnare.
Man kan redovisa siffror på olika sätt, vilseledande som Almega eller i klartext som SCB. SCB redovisar hur stor del av hela befolkningen som utnyttjar avdraget för hushållsnära tjänster. Då ser det ut så här: Av dem som tjänar 200.000 kronor eller mindre per år utnyttjade mindre än 6 promille skattereduktionen. Av dem som tjänar 500.000 kronor eller mer per år utnyttjade drygt 7 procent skattereduktionen.
SCB:s siffror ger en tydlig bild av reformens fördelningspolitiska effekt. Skattemedel kan onekligen användas bättre än till att subventionera jakten på dammråttor hos den överklass som har råd att betala fullt pris för sina utförda hushållstjänster! Argumentet att vita jobb blir svarta om skattesubventionen tas bort är egentligen kränkande, det bygger på en övertygelse om att överklassen är potentiella lagbrytare.
Lennart Andreasson (V)
Svar: Det är mycket siffror i debatten om Rut. Först något om procenten. Vi skrev, som Andreasson refererar, att 24,2 procent som använde avdraget 2008 tjänar under 200.000 kr/år och 46,6 procent av köparna ligger i inkomstintervallet 200.000-499.000 kr/år.
Andreasson anser därmed att vi ”nogsamt avstår från att redovisa” att 29,2 procent av köparna tjänar mer än 499.000 kronor. Ett märkligt sätt att se på det. Det finns inte mer än 100 procent att fördela (även om Vänsterpartiet emellanåt har ett eget sätt att räkna på ekonomiska resurser) – resterande måste naturligtvis tillhöra gruppen som tjänar mer än de redovisade.
Vem som vinner mest på reformen kan man förstås diskutera. Andreasson försöker göra en poäng av att det är en större andel av gruppen höginkomsttagare som använder avdraget än andelen låginkomsttagare. Dock är majoriteten av dem som köper hushållstjänster låg- och medelinkomsttagare, enligt SCB:s siffror.
Samhällsekonomiskt är det hela av allt att döma ett plus. ”Staten går plus minus noll”, konstaterar Martin Pernheim, informatör på Skatteverket i Göteborg i G-P 4/3.
Enligt Konjunkturinstitutets analys från 2005 (som nyligen åter redovisades av finansdepartementet) blir nettokostnaden för Rut nära noll på lång sikt.
Till sist, nej det är inte kränkande att påstå att vita jobb skulle bli svarta om avdraget tas bort. Det är en beskrivning av verkligheten. Den inställningen delas av fler – även om synen på den exakta utformningen av avdraget varierar. Eller som Hans Tilly, ordförande för Byggnads och ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse, formulerade det till Sydsvenskan 5/3 när han kritiserade de rödgrönas ställningstagande:
”Det här har blivit en infekterad fråga. Vi är några förbund som är positiva till de här reformerna för att de gör svarta jobb vita. Vi måste få bort svart oseriös verksamhet där de anställda inte har en chans att få trygghet i form av försäkringsskydd och arbetslöshetsförsäkring.”
Rut-avdraget har åtskilliga vinnare. Att reducera det till en fråga om dammråttor hos överklassen är att försöka ta billiga poäng på en reform som berör många. µ
Trams igen, ledarredaktionen!
"Dock är majoriteten av dem som köper hushållstjänster låg- och medelinkomsttagare, enligt SCB:s siffror."
Men hallå. Almegas inkomstintervall 0-200', 200-499' och 500'- är tre FULLSTÄNDIGT GODTYCKLIGT valda intervall som INTE motsvarar grupperna låg- medel- och höginkomsttagare. I första gruppen finns ungefär hälften av befolkningen, och i sistnämnda 5 procent!
Skulle man göra en mer rimlig uppdelning av befolkningen i tre någorlunda jämnstora inkomstgrupper skulle snedfördelningen av RUT bli ännu tydligare.
55 procent av RUT-pengarna går till de 10 procenten med högst inkomst. Alla uppmanas själva utläsa enligt nedan - HUR MAN ÄN RÄKNAR har BT fel.
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=HE&huvudtabell=Skattereduktioner&omradetext=Hushllens%20ekonomi&tabelltext=Skattereduktioner+(antal+personer,+medelvrden+och+totalsumma)+efter+region,+typ+av+skattereduktion,+kn,+lder+och+inkomstklass.+r&preskat=O&prodid=HE0107&starttid=2000&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
