Annons

Rätt läge att låna till försvaret

Ska försvaret klara det som våra folkvalda beslutat måste det inte bara till en kraftig upprustning och mer än en fördubbling av försvarsanslagen. Det blir även nödvändigt att göra en engångssatsning i form av ett nytt försvarslån.
Ledare • Publicerad 24 februari 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Sverige behöver låna för att snabbt kunna vända den nedåtgående spiral där materielanskaffningen urholkar försvarsanslagen.
Sverige behöver låna för att snabbt kunna vända den nedåtgående spiral där materielanskaffningen urholkar försvarsanslagen.Foto: Alexander Gustavsson/Fˆrsvarsma, Alexander Gustavsson/Fˆrsvarsmakten/TT

”Under perioden fram till år 2035 bedöms Ryssland vara den aktör som kommer att ha störst inverkan på den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöområdet. Ryssland stärker sin förmåga att snabbt kraftsamla sin militära förmåga till offensiva operationer i sitt närområde.”

Annons

Det citatet ur Försvarsmaktens perspektivstudie, som överlämnades till regeringen under fredagen, borde räcka för att alla riksdagspartier ska inse att det nu är allvar. Försvarsanslagen måste på kort tid mer än fördubblas om det inte Sveriges i dagsläget starkt eftersatta förmåga att försvara landet inte ska minska ytterligare.

Fram till 2025 måste budgeten utökas till närmare 85 miljarder från dagens 53 miljarder. Till 2035 måste den uppgå till 115 miljarder. Det är således inte växelpengar som riksdagen måste omfördela och öronmärka för försvaret.

Ty om dagens nivå på materielanslagen behålls på nuvarande nivå kommer, enligt ett betänkande från utredningen om försvarsmaktens långsiktiga materielbehov som presenterades tidigare i veckan, försvarets operativa förmåga att inte kunna bevaras efter 2020. Dit är det två år. Det måste vara ett politiskt överordnat mål att lösgöra landets försvarsförmåga ur den nedåtspiral som ännu håller försvarsmakten i sitt grepp.

Ett bra exempel på det hopplösa sambandet rör behovet av ett modernt luftvärn. Men för att inte hamna i den situationen att annan livsviktig materielanskaffning ska avbrytas eller utebli, måste det uppmärksammade inköpet av ett medellångt luftvärnssystem – de så kallade Patriotrobotarna – skjutas på framtiden, och trots att ett sådant luftförsvar helt saknas idag.

Prislappen för att ta sig ur dödsgreppet beräknas enligt utredningen till 168 miljarder kronor.

Sverige måste därför låna för att köpa oss tid. Staten kan på goda grunder göra en extraordinär insats i ett läge där det gäller att på kortast tid se till att genomföra en verklig upprustning. Ett sådant lån skulle inte påverka inte statsbudgetens utgiftsramar. Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark föreslog 2016 ett sådan lån på 35 miljarder kronor med just den motiveringen som nu fått om något ännu större tyngd av omvärldsläget. Ty om Ryssland kraftsamlar, måste även Sverige ”snabbt kraftsamla sin militära förmåga” för att försvara såväl landet som vårt närområde.

Allt annat vore oförsvarbart.

Mikael HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons