Annons

Rätt kost kan mätta och möta klimathotet

Globala mål för att mätta fler och möta klimatutmaningarna hamnar förr eller senare på den enskildes tallrik. I takt med mer kunskaper och mindre fokus på skeptiker och förnekare blir omställningen lättare att svälja.
Ledare. • Publicerad 20 januari 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Mer kött än så blir det inte framöver. Världen mår bättre om de nya kostråden omsätts i handling.
Mer kött än så blir det inte framöver. Världen mår bättre om de nya kostråden omsätts i handling.Foto: Roald, Berit

Minskad köttkonsumtion. Måttligt med fisk, skaldjur och fågel. Mer av frukt, fullkorn och oljor med fleromättade fetter. Dubbelt så mycket av nötter, grönsaker och baljväxter. Ta bort tillsatt socker, raffinerade spannmålsprodukter och bearbetat kött.

Så ser framtidens hälsosamma meny. Människokroppen mår bättre av en sådan. Men också planeten som helheten har stora fördelar av att de smarta kostråden tas emot i en klimat av insikt och förändringsvilja.

Annons

Ansedda brittiska forskningstidskriften The Lancet har tagit initiativet, i samband med Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, till sammanställning som kan bryta den den utveckling som håller på att leda till ”katastrofal skada” för planeten.

Naturligtvis är drastiska omställningar av såväl kost som beteende alltid svårsmälta. Vi har hört det förr – utan att stekarna blivit mindre eller chipspåsarna färre.

Men utgångspunkten för Lancetkommissionens slutsatser är att de kunskaper som nu finns till hands också går att omsätta i praktisk handling. Mycket talar för att förutsättningarna för att få större uppslutning bakom de nödvändiga förändringarna är bättre i dag än för bara tio år sedan. Det finns en större medvetenhet om hälsa och om vad klimathotet medför när det gäller krav på att ställa om samhället.

Den övergripande utmaningen för forskarna som ingår i kommissionen är att tre miljarder människor i dag är felnärda och lider antingen av över- eller undervikt. Dessutom kommer antalet människor på jorden att öka. Om 30 år beräknas jordens befolkning bestå av 10 miljarder människor. Det kostråd som tagits fram tar hänsyn till behovet av att producera mer mat med minst klimatpåverkan.

Till TT sa en av artikelförfattarna, professor Tim Lang vid London University att ”Vi behöver genomgripande åtgärder där vi förändrar den globala matproduktionen på en skala vi aldrig skådat tidigare, fast på ett sätt som är anpassat till varje lands förutsättningar. Dessa problem är inte lätta att åtgärda, men målet är inom räckhåll”.

Debatten om mat och klimat är inte alltid lättuggad. Det finns omfattande inslag av tekniska och vetenskapliga resonemang som gör att vidden av allvaret kan kännas svårtillgängligt på köksbordsnivå. Sedan finns det även ett betydande motstånd från grupper som ser det som politiskt gynnsamt att låtsas som om inget har hänt och att inget kommer att hända om vi fortsätter utan att göra något. Deras resonemang och avsaknad av alternativ kommer varken att föda en växande värld eller, för den delen, råda bot på de pågående klimatförändringar som världen är överens om att de måste hanteras.

Omställningsfrågan är inte svartvit. Det finns nyanser, vilket gör att det väsentligaste i sammanhanget är att prioritera och att se till att de etablerade kunskaper som finns om vad som är nödvändigt att göra också omsätts på ett så effektivt sätt som möjligt. En liten fingervisning på detta återfinns på nationell nivå och utgörs av Riksrevisionens senaste granskning av den förra regeringens satsning på Klimatklivet. Den var helt enkelt inte tillräckligt kostnadseffektiv.

Men samtidigt går det inte att blunda för att även den som vill att klimatarbetet ska göras på det effektivaste sättet ändå måste acceptera förutsättningarna för varför detta är nödvändigt. Annars blir kritiken bara ännu en variant av samma gamla missriktat missnöje som inte bidrar till de mål som är nödvändiga att nå.

Annons
Annons
Annons
Annons