Annons

Plastförbud gör mer skada än nytta

Ett kreditkort i veckan - så mycket mikroplast får vi människor i oss till följd av plastföroreningar, framförallt genom dricksvattnet. Behovet av att stoppa flödet av plast till naturen är därmed akut. Men det görs inte bäst genom att bedriva överdriven offensiv mot engångsplast.
Publicerad 15 juli 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Bättre att rikta in sig på den mänskliga faktorn än att förklara krig mot plasten.
Bättre att rikta in sig på den mänskliga faktorn än att förklara krig mot plasten.Foto: /TT

Många restauranger fasar ut sugrör av plast. McDonalds har exempelvis helt slutat att erbjuda kunder sugrör. I länder som Storbritannien och Irland kommer snabbmatskedjan att i stället byta ut plastsugrören mot sugrör av papper. Något som redan finns på ett antal mindre restauranger här i stan.

Men att få upp drycken genom papperssugröret är svårt när det är fuktigt. För gemene man är detta inte större än ett vardagsproblem. Men för den som av funktionshinder eller ålder behöver få i sig dryck, och kanske till och med föda i flytande form, med hjälp av ett sugrör, utgör det ett onödigt hinder i vardagen.

Annons

Det är bland annat mot bakgrund av detta som en tvärvetenskaplig grupp forskare vid Heriot-Wattuniversitetet i Edinburgh i Storbritannien säger sig vara oroliga över kampanjer för ett förbud då det saknas ett riktigt alternativ som kan ersätta plasten. De menar att plastförbudet kan slå hårt mot jämlikheten i samhället och kan marginalisera vissa grupper. Dessutom gör engångsplasten, trots sin miljöpåverkan, en stor nytta inom framförallt hälso- och sjukvården.

Inte sällan står åtgärder för miljö respektive klimat i konflikt med varandra. Om plasten fasas ut kommer den att behöva ersättas med fler alternativ än papper, som till exempel glas och metall. Enligt de brittiska forskarna skulle det leda till radikalt ökade utsläpp eftersom förpackningarna hade varit tyngre och därför hade fler transportfordon behövts. En färsk studie från Zurich i Schweiz visar att Stockholm år 2050 kommer vara lika varmt som Budapest till följd av klimatförändringarna. Det är därför nödvändigt att inte driva på för förändringar som resulterar i ökade utsläpp.

Det primära hotet vad gäller plastföroreningar är inte plasten i sig, utan människans hantering av den. Många länder runt om i världen saknar goda förutsättningar för sophantering som hade hindrat mycket av plasten från att hamna i naturen. Över 90 procent av all plast som finns i världshaven kommer exempelvis från utvecklingsländer, framförallt i Asien. Trots att Europa står för drygt 0,3 procent av plastavfallet kommer ett EU-direktiv som innefattar ett förbud av bland annat plastsugrör att träda i kraft år 2021. Det är med andra ord bara ett tomt slag i luften.

Om ändå ambitionen för att bidra till miljöinsatser i fattiga länder var lika stor som den är för plastutfasningen. Då hade både miljön och klimatet gynnats på riktigt.

Annons
Annons
Annons
Annons