PJ Anders Linder: När otryggheten ökar blir stängslen högre

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Inte i Kviberg, men i Kabaty, en förort till Polens huvudstad Warszawa, finns det numera en stängselomgärdad så kallad gated community.
Foto: Jurek Holzer / SvD / TT
Inte i Kviberg, men i Kabaty, en förort till Polens huvudstad Warszawa, finns det numera en stängselomgärdad så kallad gated community.

Det rapporteras om upprörda känslor från stadsdelen Kviberg i nordöstra Göteborg. En bostadsrättsförening har först satt upp ett högt staket runt sitt område och nyligen toppat det med taggtråd. Staketet ensamt var inte nog för att förhindra skadegörelse och stölder, enligt bostadsrättsföreningens ordförande.

Grannar och företrädare för bolaget som äger grannhuset är ledsna och arga. Detsamma gäller stadsdelsnämndens ordförande, som säger till Göteborg Direkt att ”det låter fruktansvärt” och att han inte vill att staden ska bli ”ett nytt Brasilien”.

Det är lätt att hålla med om att utvecklingen är sorglig. Samtidigt är jag övertygad om att taggtråden snart kommer att gå åt som reafynd i Ullared om känslan av otrygghet fortsätter att sprida sig. Viljan till fysisk säkerhet och skydd för liv, lem och egendom är en av människans allra mest grundläggande drivkrafter och folk kommer inte att avstå från att skydda sig därför att skyddet ser otrevligt ut.

Hittills har vi i Sverige inte sett mycket av gated communities, grindsamhällen, där man bor omgärdad av mur eller staket och håller noggrann koll på vilka som passerar ut och in i området. Eller det är kanske uttryck för önsketänkande? Tänk bara på portvakterna förr i tiden och alla porttelefoner i dagens flerfamiljshus. Är inte de en sorts lättversion av grindsamhällen, även om skyddsanordningarna inte är lika påtagliga för ögat som inhägnade områden med kameror och vakt?

Hur som helst. Hittills har ilskan svallat högt varje gång gated communities kommit på tal. För en tid sedan var det ett projekt i småländska Gnosjö som ådrog sig offentlighetens vrede, men kritiska röster kommer inte att rå på den mänskliga naturen. Om folk känner sig tillräckligt otrygga kommer de att vidta mått och steg för att skydda sig, och efter ett tag kommer debatten inte att handla om ifall det ska byggas gated communities utan om vad de ska heta. Det börjar som vanligt med dem som har stora resurser men sedan kommer vanliga löntagare och pensionärer att finna egna lösningar och följa efter.

Jag önskar att det inte ska behöva hända, det har varit en gåva att få växa upp och leva i ett samhälle där man kan röra sig fritt i stort sett var som helst, men det krävs ett tydligt trendbrott för att utvecklingen inte ska accelerera.

Att anklaga dem som skyddar sig för att skapa ”ett nytt Brasilien” är att skälla under fel träd. Det leder tankarna till den utslitna gamla historien om när rektorn skulle reda ut ett bråk på skolgården:

- Hur började det här då?

- Han slog tillbaka!

Vill man värna tillgängligheten och dämpa säkerhetsåtgärderna duger det inte att skälla på dem som skyddar sig. Det är den faktiska grunden för oron som måste begränsas. Det handlar nämligen inte bara om hopfantiserade hot eller ens om att människor har börjat prioritera sin säkerhet högre; det finns en obehaglig verklighet i grunden. Antalet svenskar som utsätts för brott är i stigande. I gengäld är uppklarningsprocenten låg. Och ovanpå detta kan medierna med deprimerande regelbundenhet berätta om gänguppgörelser, skottlossning, internationella stöldligor och flykt från polisyrket. Sverige har tio (!) gånger fler skjutningar bland unga män än Tyskland. Uppsala förknippas snart mer med gängvåld än med gluntsång. Stora delar av riket har en polistäthet som man hade kunnat förvänta sig i yttre Mongoliet.

Så länge de ansvariga inte lyckas tackla dessa samhällshot på allvar kommer medborgarna att använda alltmer av sin inkomst till vår tids grindslantar.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.