PJ Anders Linder: Möt stöldligorna med större kraft

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Stöldligor specialiserade på exklusiva bilar kan kallt räkna med att komma undan den svenska rättvisan.
Foto: Erik Kihl
Stöldligor specialiserade på exklusiva bilar kan kallt räkna med att komma undan den svenska rättvisan.

Hur sannolikt är det med invasion av Sverige över Östersjön? Frågan är hett debatterad i försvarskretsar. Men vidgar vi frågan till att gälla andra hot mot säkerhet och trygghet än de rent militära handlar det inte längre om sannolikheter och risker utan om fakta.

Invasionen pågår för fullt. Invasionsstyrkorna kommer via färjor och fasta förbindelser frän öster och söder, och de återvänder samma väg – innan de kommer tillbaka på nytt.

Vi talar om kriminella stöldligor med bas i länder som Litauen, Polen, Georgien och Ryssland, som ägnar sig åt lika systematisk som omfattande brottslighet i ett Sverige som står sorgligt handfallet. Rumänska gäng med kopplingar till tiggeriverksamhet har på senare tid blivit mer aktiva även på stöldfronten.

I fredags rapporterade SVT och Aftonbladet om en ny rapport från Noa, Polisens nationella operativa avdelning, som tecknar en skakande bild av läget. En liknande rapport kom redan i januari med Polisen, Tullverket och Kustbevakningen som gemensam avsändare.

Enligt försäkringsbolagen och Larmtjänst lämnar stöldgods för två miljarder kronor Sverige varje år. Man bedömer att hälften av inbrotten i bostäder begås av de internationella ligorna och när det gäller bilar, båtmotorer och maskiner från jordbruket kan det handla om så mycket som 90 procent.

Det rör sig i hög grad om välplanerad verksamhet och inte sällan rena beställningsarbeten. I en förtjänstfull reportageserie som Smålandsposten publicerade i mars berättar en polisman: ”Ett typexempel är stölden av strålkastare för några veckor sedan från åtta nya bilar på Holmgrens Bil i Växjö där det enbart var BMW 520 som angreps, tjuvarna rörde ingenting annat från andra exklusiva bilar. Tjuvarna visste exakt vad de letade efter och så är det ofta.”

Men långt ifrån alltid. Det kan alla de familjer vittna om som kommit hem till lägenheter och villor, som länsats på värdesaker och minnen som ägarna aldrig får se röken av igen. Bara några enstaka procent av bostadsinbrotten klaras upp.

Polisen beskriver väloljade brottsmaskinerier. För att väcka mindre uppmärksamhet kör man svenskregistrerade bilar, som är skrivna på målvakter. Det finns tusentals sådana fordon, som ägs av personer som inte ens är folkbokförda i Sverige.

Trots de stora volymerna stöldgods är det en bråkdel som fastnar vid utförseln. För det mesta kan gangstrarna köra ombord sina laster i godan ro. Tullen är kraftigt underfinansierad och underbemannad och arbetsinsatserna koncentreras nästan helt till kontroll av sådant som förs in i landet. Dessutom saknar tullpersonalen viktiga befogenheter. Som Smålandspostens reporter skriver: ”Om tullen hittar misstänkt stöldgods vid en utresekontroll måste polisen kontaktas – har inte polisen tid får tjuvarna lämna landet med stöldgodset.”

Stöldinvasionen behöver bemötas med långt större kraft. Dels för att färre människor i vårt land ska bli utsatta för brott, dels för att förebygga alltför långtgående inskränkningar av den fria rörligheten inom EU.

Förstärkningen av polisens och tullens resurser måste fortsätta. Men det handlar också om bättre samarbete med myndigheter i våra östliga grannländer, vässade befogenheter för tullens personal, nationellt tiggeriförbud, stopp för det storskaliga bilmålvaktandet, större möjligheter att avvisa kriminella vid gränsen samt strängare straff för stöld och inbrott. I dag betraktas det uppenbarligen inte bara som osannolikt att åka fast för stöld i Sverige; det straff man i värsta fall kan få ses som ett pris värt att betala.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.