PJ Anders Linder: Inte mycket valuta för pengarna

Gästkrönika Artikeln publicerades
Härom dagen lättare riksbankschefen Stefan Ingves för första gången på förlåten till guldreservens tackor, i samband med Riksbankens 350-årsjubileum. Guldet är fortsatt åtråvärt. Med kronans värde är det sämre ställt just nu.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Härom dagen lättare riksbankschefen Stefan Ingves för första gången på förlåten till guldreservens tackor, i samband med Riksbankens 350-årsjubileum. Guldet är fortsatt åtråvärt. Med kronans värde är det sämre ställt just nu.

För ett bra tag sedan gjorde ett grannland lysande reklam under rubriken: ”Danmark, om du har bestämt dig för att bli fet!”

 

Efter ett besök i Kongens by nyligen kan jag konstatera att denna gamla sanning fortfarande gäller. Men jag tvingades också inse att en ny slogan skulle vara ännu mer på pricken: ”Danmark, om du har bestämt dig för att bli pank!”

Köpenhamn är härligt men allt annat än billigt. Fast skyll inte detta på danskarna. Att vi numera får betala mer än 1,40 kr för en dansk krona har vi den svenska riksbankens att tacka för. I stället för att värna det svenska penningvärdet försöker man alltmer desperat och fanatiskt att uppfylla sitt egenkonstruerade inflationsmål och metoden är att hålla styrräntan under noll. Den har varit minus 0,50 procent i mer än två år och negativ i mer än tre.

Det betyder i sin tur att allt färre vill äga svenska kronor – vilket företag vill betala sin bank för att ha pengar på kontot och vilken bank vill betala riksbanken för samma sak – och när färre vill ha sina tillgångar i svenska kronor sjunker förstås deras värde jämfört med andra valutor.

Resultatet? Att danska kronor liksom euro är nästan 25 procent dyrare för en svensk i dag än för fem år sedan. Att den amerikanska dollarn har blivit 35 procent dyrare under samma tid, och att pundet har ökat i pris med nästan 20 procent trots att det har tagit rejält med stryk efter beskedet om Brexit. En gång talades det om svenska kronor som en ”skvalpvaluta” och nu är vi där igen. Det sprids en djup osäkerhet runt om i världen om vad den svenska riksbanken håller på med.

Minusräntans destruktiva effekter gör sig gällande på många olika sätt, varav dyrare brittiska publuncher och franska hotellnätter trots allt hör till de mer uthärdliga. Värre är att hushållens sparade slantar har minskat i värde i samma utsträckning jämfört med omvärlden. För att inte tala om att hela samhällskulturen har förändrats så att många numera tycker att det är rena stollerierna att hålla en buffert av sparande pengar på banken.

Den som lyssnar till riksbankens signaler kan bara dra slutsatsen att vettiga människor inte sparar utan tvärtom lånar så mycket som möjligt. Bolåneräntorna är i och för sig inte på minus, men de är ytterst låga och man kan ha många miljoner i skulder och ändå få rimliga månadskostnader. För dem som ägde fast egendom när riksbanken tryckte plattan i mattan har de senaste åren varit en fantastisk tid.

För dem som förvärvat fast egendom, som en bostad, under samma period har det som sagt också varit härliga år, men det blir inte lika muntert för dem när marknadsräntorna sticker iväg. Vi har redan sett betydande prisfall på de hetare orterna och det trots att ränteläget fortfarande är snällt. Men inte bara bostadsägare utan alla som på olika sätt är beroende av den svenska samhällsekonomin kan få det hett om öronen framöver när höjda bolåneräntor knaprar på hushållens marginaler samtidigt som riksbanken får krypa till korset och höja styrräntan trots att konjunkturläget viker.

På 1970-talet fick politikerna för sig att man med hjälp av ”överbryggningspolitik” skulle kunna lura konjunkturcykeln. Om bara staten spenderade som tusan skulle det bli evig medvind i ekonomin. Det fungerade inget vidare, om man så säger, och det tog många år att reda upp alla problem med inflation och stagnation som kom i övermodets spår.

De styrande håller lite hårdare i slantarna nuförtiden även om hämningarna tycks börja släppa. Men även penningpolitiska experiment kan ta en ände med förskräckelse.

Om skribenten

PJ Anders Linder

PJ Anders Linder är chefredaktör i Axess magasin.

Visa mer...