Pengar löser inte skolkrisen

Ledare
Artikeln publicerades 1 oktober 2017.

Niondeklassarnas resultat faller trots ökade resurser.

 

Foto:
Skolan har ännu inte hittat rätt kurs.

I veckan kom en kalldusch för Skolsverige. Skolverkets sammanställning av niondeklassarnas avgångsbetyg visade att antalet som lämnar grundskolan utan avgångsbetyg mellan 2016 och 2017 växte från 17000 till 19 000 elever. Betygssnittet fortsätter också att sjunka.

De förbättrade resultaten i Pisaundersökningen verkar därmed inte ha varit det trendbrott som många hoppades. Egentligen borde det kanske inte vara någon överraskning. Nationalekonomen Magnus Henrekson förutspådde i Studio Axess 24/9 att de förbättrade resultaten i Pisaundersökningen berodde på att skolorna efter all uppmärksamhet förberett sig just för de proven. De ökade resultaten behövde därför inte bero på någon allmän uppryckning.

Svensk skola verkar fortfarande inte ha kommit till ett gemensamt avstamp. Kanske finns det ännu inte ens en gemensam lägesbild översituationen. Skolverkets nye generaldirektör Peter Fredriksson stack ut hakan i en intervju i tidningen Dagens samhälle 17/8. Fredriksson menade att skolans egentliga problem inte är resursbrist, utan att det ofta saknas fokus på elevernas lärande och egna ansvarstagande.

Statistiken från niondeklassarna pekar mot att Fredriksson har rätt. Extraresurser har inte lett till förbättrade resultat. Skillnaderna mellan elever från studievana hem och andra fortsätter att öka. Det kan inte anses vara vågat att spåra skillnaderna till en pedagogik som överlåter den verkliga inlärningen till hemmen. En ostrukturerad skolmiljö med få instruktioner och mycket eget arbete missgynnar pojkar och barn som inte har studiero hemma. Lokala skillnader i skolans utveckling finns naturligtvis. Redan i juni fick vi veta att resultaten och andelen godkända bland Borås niondeklassare ökat något. Dock från en alltför låg nivå.

Både här hemma och nationellt måste vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra skolan och se till att eleverna i rofyllda miljöer får mer strukturerad undervisning av duktiga lärare.