På mediestödsfronten intet nytt…

Borås Artikeln publicerades

När det nya mediestödet presenterades var det inte mycket som var nytt. Det är bra, branschen behöver tid, menar Stefan Eklund.

I november 2016 höll utredaren Anette Novak och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) en pressträff i samband med överlämnandet av Medieutredningen. Av det förslaget finns numera inte mycket kvar.  Överraskande? Egentligen inte. Det menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
I november 2016 höll utredaren Anette Novak och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) en pressträff i samband med överlämnandet av Medieutredningen. Av det förslaget finns numera inte mycket kvar. Överraskande? Egentligen inte. Det menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Tidningsbranschen befinner sig i en fas som ställer stora krav på förändringskraft och utveckling. Den digitala revolutionen, det faktum att världen håller på att byta kommunikationsform, träffar rätt i hjärtat på en verksamhet som bygger på just kommunikation.

Därför kan det synas paradoxalt att denna bransch – som Borås Tidning och jag själv är en del av, jag återkommer till det – drog en lättnadens suck i onsdags när det nya förslaget till mediestöd presenterades i en överenskommelse mellan samtliga riksdagspartier utom SD.

Allt fortsätter nämligen som vanligt. Ingen avgörande förändring av nuvarande stödstrukturer kommer att ske. Av de förslag som fanns i den stora medieutredning som Anette Novak presenterade 2016 finns nästan inget kvar.

Överraskande? Egentligen inte. Att en rödgrön regering skulle skrota ett stödsystem som håller liv i ett antal socialdemokratiska andratidningar runt om i landet var aldrig en realistisk tanke, trots att dessa tidningar numera i samtliga förekommande fall är ägda av sina borgerliga storasyskon vilket innebär att någon egentlig konkurrenssituation inte föreligger.

Så det aktuella förslaget kan sägas mota den hotande tidningsdöden, eller åtminstone skjuta upp den.

Detta är positivt, jag tycker det trots min inledningsvis lätt raljerande ton. För är det något tidningsbranschen behöver just nu så är det tid. Och då får man ta lite konstgjord andning på köpet…

Tiden behövs för att ställa om till en digital verksamhet med en fungerande ekonomi som grund. De allra flesta mediehus är på väg åt det hållet. Det vi kallar läsaraffären – att människor väljer att betala för att få sina nyheter digitalt – växer. I en tid av politisk turbulens och ökande polarisering ser vi ett gryende intresse för relevant och trovärdig journalistik, inte minst på lokal nivå. Det gör att mediebranschen faktiskt andas en lätt optimism för närvarande, efter några år i ett mer dystopiskt stämningsläge.

Men vi behöver fortfarande tid för att ställa om. Tid och tydliga villkor. Det nya mediestödet innebär att politikerna har förstått det. Det är bra.

Glädjande är också förslagets betoning på den lokala journalistikens betydelse. Det är för all del lite luddigt hur stödet för det ska fungera praktiskt. Det talas om en miljon i bidrag ”till medieaktörer för journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade” men här kommer förstås definitionsproblem att uppstå. Och att staten ska avgöra var journalistik behöver sättas in är att ge staten en roll kontra den fria pressen som den inte bör ha.

Men bortsett från det så är det viktigt att politiken ser och uppskattar den lokala journalistikens roll för demokratins upprätthållande. I en tid då den fria journalistiken är satt under hård press av politiker även i demokratiska länder är det en viktig signal.

Borås Tidning då? Hur påverkas vi? Knappt alls. Borås Tidning har inte fått en krona i presstöd under sin 192-åriga historia. Ett generellt distributionsstöd utgår varje år, varav BT får en knapp miljon. Det räknas upp i nya förslaget och lär hamna några hundratusen högre. Det är inte mycket pengar i en verksamhet som omsätter nära 200 miljoner men vi tackar förstås inte nej till de pengarna.

Överhuvudtaget ska man ha klart för sig att det svenska mediestödet inte handlar om så stora summor. Hela tidningsmarknaden får i det nya förslaget 532 miljoner att dela på. De tre public servicebolagen – SVT, SR och UR – får 7,7 miljarder.

Den stora skillnaden retar delar av den privata mediesfären. Jag tycker att skillnaden är bra. En fri press ska vara fri från staten och dess pengar i största möjliga grad. Annars är den inte fri.