På med jackorna, det är dags! – Borås 13 nya stadsdelsvärdars uppdrag: Bygg broar

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Här är tre av de 13 första nyutbildade stadsdelsvärdarna i Borås samlade med jackorna på: Från vänster Ermina Putes, Samuel Amanual och Qahor Mir. De är omgivna av Borås stads enhetschef Sami Kreutz (längst till vänster) och läraren vid Borås folkhögskola Susanne Spiik (längst till höger).
Foto: Lars Näslund
Här är tre av de 13 första nyutbildade stadsdelsvärdarna i Borås samlade med jackorna på: Från vänster Ermina Putes, Samuel Amanual och Qahor Mir. De är omgivna av Borås stads enhetschef Sami Kreutz (längst till vänster) och läraren vid Borås folkhögskola Susanne Spiik (längst till höger).

På med jackorna. I morgon, måndag, börjar de 13 första – statligt finansierade – stadsdelsvärdarna i Borås att arbeta på fältet. Att de alls behövs är ett samhälleligt misslyckande, men förmodligen ändå väl värt skattepengarna.

Ni kan bakgrunden: 21 juni i fjol publicerade polisen den uppdaterade listan över ”särskilt utsatta områden”. Bland de 23 fanns Hässleholmen/Hulta samt Norrby.

För Borås stad finnes ingen viktigare uppgift än försvinna från listan.

En av de åtgärder som kommunen valt är att använda de pengar som regeringen lagt i de av statsminister Stefan Löfven (S) så hårt lanserade så kallade extratjänsterna. Utöver att staten står för hela lönen kände sig regeringen i fjol tvingad att sockra budet genom att dessutom betala en särskild bonus om en kommun levde upp till sitt ”beting”, som det kallades.

Borås beting för 2018 sattes till 66 sådana extratjänster och ”bonusen” till 4,6 miljoner kronor. Och vem säger nej till en sådan deal? I januari i år hade 12 251 personer anställts, att relatera till Stefan Löfvens mål om 20 000 om två år.

Principiellt är ”extratjänsterna” problematiska. Exakt hur dras gränsen mot den ordinarie arbetsmarknaden? Risken finns att skattemedel skickas runt mellan konton om det inte leder till att de nyanlända och långtidsarbetslösa samtidigt kvalificerar sig för osubventionerade jobb.

Frågan måste ställas: Om behovet finns, borde inte Borås stad på egen hand för länge sedan ha bekostat de 10,5 miljoner som nu budgeterats för de 30 stadsdelsvärdarna under 2018?

Med detta sagt: Det är spännande att projektet är på plats. Borås stad och Sverige har vare sig ekonomiskt eller mänskligt råd med stadsdelar och invånare som fortsätter att komma efter.

I morgon, måndag, är det alltså dags: Första riktiga arbetsdagen för de 13 personer som under en månad utbildats på Borås folkhögskola på Hässleholmen. Under ledning av enhetschefen Sami Kreutz och läraren Susanne Spiik har de blivande stadsdelsvärdarna gnuggats i uppdragets mål och gränser, om grundlagarna, om vad det innebär att vara ett stöd för invånarna och en brygga till kommunens och statens olika delar.

När ledarsidan kom på besök leddes lektionen av polisen och tidigare har gruppen besökt verksamheter som räddningstjänsten, Borås Energi & Miljö på Sobacken, träffat AB Bostäder och Centrum för kunskap och säkerhet, CKS.

Tre av de första värdarna ut, som alla andra utrustade med jackor med kommunens och AB Bostäders logga, med personlarm och telefoner, är 55-årige Qahor Mir med bakgrund i Afghanistan och Tadzjikistan, Samuel Amanual från Etiopien, även han 55 år, och Ermina Putes, 51, som kom till Sverige 1992 från krigets Bosnien.

Till synes lätt nervösa inför medias besök utstrålar de samtidigt stolthet över att få roller i att bygga en tryggare livsmiljö på Hässleholmen/Hulta.

”Jag har fått mycket information om hur vi kommunicerar med människor och till exempel om hur vi kan rapportera händelser vidare där den som berättar får vara anonym”, säger Qahor Mir.

”Vi är inte någon sorts poliser. Definitionen av arbetsuppgiften har varit viktig, att vi ska fungera som en kontaktperson. Kanske hjälpa till att ordna ett möte, förklara hur sopsortering eller fjärrvärme fungerar”, säger Samuel Amanuel.

Ermina Putes talar om uppdraget att öka tilliten:

”Många tror inte på systemet och har inte med sig till Sverige att staten, polisen eller kommunen alltid är att lita på. Att ändra på det är en viktig uppgift. Och att få människor att gå och rösta eller att tala med unga som saknar sysselsättning, att leda dem vidare till rätt hjälp.”

Läraren Susanne Spiik fyller i: ”Viktigast är att invånarna känner att stadsdelsvärden är en trivselskapande person och inte någon som är utskickad för att kontrollera en.”

Att hålla till på skolorna blir en central del av jobbet, kanske att följa med den elev som önskar så hem efter skoldagen, att finnas till på kvällar eller helger vid idrottshallen. Under ett år. Så långa är kontrakten.

Målet är att komma igång med utbildning för ytterligare 15 värdar inom kort.

”Nu börjar vi alltså här, på Hässleholmen/Hulta. Sedan står Norrby på tur, följt av Sjöbo. Värdarna får skiftarbetstider. Vi jobbar med att kartlägga mer precist hur vi ska använda den här resursen bäst”, säger Borås stads enhetschef Sami Kreutz.

Nya jackor på stan i Borås alltså. Må de göra skillnad.