Osnällt att vägra ordningsomdömen i skolan

Ledare ,
Alliansen ställer sig åter bakom Liberalernas förslag om att ge skolor möjligheten att ge skriftliga ordningsomdömen. Färska siffror från Borås indikerar ett behov även här.
Foto: Lars Pehrson/TT
Alliansen ställer sig åter bakom Liberalernas förslag om att ge skolor möjligheten att ge skriftliga ordningsomdömen. Färska siffror från Borås indikerar ett behov även här.

Det är en favoritgren bland vuxna att skälla på dagens skola, oavsett graden av koll och insikter. Men att snart sagt alla inom socialdemokratin och vänstern går i taket över förslag om återinförda ordningsomdömen är, faktiskt, svårt att förstå.

 

Det är knappast något okänt faktum att det i första hand är de elever som har en tuffare uppväxt, som kommer från studieovana hem eller inte får de ramar och det gränssättande som alla barn behöver redan i hemmet, som oftare får det tufft även i klassrummet.

Så långt är nog de allra flesta överens, även om begrepp som ”regler” och ”studiero” fortfarande väcker olust hos somliga som fortfarande hyllar den ”fria”, ”elevstyrda” och ”kreativa” skolan som fick vingar på 90-talet.

Att betydande delar av grundskolan i dag har bekymmer med studiero i klassrummen råder dock knappast politisk oenighet om längre. Utöver alltför väl kända debatter om störande mobiler, om miljonvite efter miljonvite mot Boråsskolor som inte minst grundat sig på stök i klassrum och korridorer, kan diskussionen tillföras två färska statistikuppgifter från just Borås stad. I den stora elevenkäten LUPP 2018 svarade endast 58 procent av killarna och tjejerna i årskurs 8 ”ja” på frågan om ”min skola agerar om en elev mobbar en annan elev”. På Fristadsskolan ännu lägre, 43 procent, på Erikslund 47 procent, medan eleverna 84 procent av eleverna på Internationella Engelska Skolan, IES, svarade ja.

Vi inbillar oss att IES-siffran inte är en slump. Deras stränga regelverk för ordning och uppförande är välbekant.

Man ska akta sig för enskilda exempel, men den inblick i språkbruket i skolan som lärarstudenten Madelene Hedberg gav i BT i tisdags påminner också om Skolinspektionens iakttagelser. Hon berättade hur hon hör barn i lågstadieåldern skrika fula ord till varandra. ”Det är inte alltid någon säger till när det viner ett ”hora” över skolgården. Det blir en tyst acceptans. En åttaåring är ingen skurk, men de behöver lära sig. Och man lär sig inte genom att det blundas för problemet”, sa Hedberg.

Finns då skäl att i någon form återinföra de ordningsomdömen som försvann 1970, eller är Sverige ett land där vårt kynne, vår modernitet och pedagogiska kompetens ger anledning att sticka ut jämfört med stora delar av övriga Europa?

Nu är frågan åter på det politiska bordet genom att Alliansen på nytt enats om att driva frågan i valrörelsen. På DN Debatt skriver kvartetten: ”För ett stärkt fokus på ordning och reda ska det vara möjligt, för de huvudmän som vill, att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme, men som inte ingår i slutbetyget.”

Kravet är verkligen inte nytt. Dåvarande Folkpartiet lanserade förslaget redan 2006 och inför valet 2014 fick Jan Björklund med sig övriga Alliansen. Året därpå, 20 maj 2015, beslöt riksdagen om ett så kallat tillkännagivande, eftersom SD anslöt sig. Men S-MP-regeringen har som bekant hållit emot. ”Vi har inte uppfattningen att skriftliga ordningsomdömen löser problemen med oordning i klassrummen, istället blir det mer pappersarbete för lärarna, vilket stjäl tid från att arbeta med de elever som kräver mer tid, föräldrakontakter och annat för att skapa en bra arbetsro för alla”, motiverade Lena Hallengren (S) nejet då.

Nej, så klart att ordningsomdömen i sig själva inte ”löser problemen”. Med den typen av resonemang kan man avfärda betyg före årskurs 9 överhuvudtaget. Här handlar det om att samhället ska kunna ge de skolor som tror sig ha nytta av möjligheten att kunna markera för eleven och föräldern att nu är det ett nytt läge; precis som att kunna läsa och räkna är förmåga att ge sig själv och omgivningen arbetsro en viktig kompetens. Nu och i vuxenlivet.

Det är helt enkelt osnällt mot de som mest behöver det att säga nej till skriftliga ordningsomdömen.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.