Ord ska väga tungt i budgeten

Ledare Artikeln publicerades
Niklas Arvidsson (KD) och Annette Carlson (M) har en budget tillsammans.
Foto: Jan Pettersson
Niklas Arvidsson (KD) och Annette Carlson (M) har en budget tillsammans.

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag avviker lite i kronor och ören. Men de enskilda skrivningarna som förs fram är i flera avseenden skarpare och mer precisa.

Moderaterna och Kristdemokraterna i Borås utgör numera en slags allians. De båda partierna samarbetar och framstår allt oftare som en politisk kraft att räkna med. Men deras inflytande över beslutsfattandet är av naturliga skäl begränsat.

De tidigare samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna har gjort upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och anger därmed tonen. Av olika skäl är den röst som de fyra mittenpartierna talar med väl svag. Det går att på många nivåer ifrågasätta om de kan utöva det ledarskap som Borås stad så innerligt behöver.

I budgettider framträder dessutom det som politiskt sett kan uppfattas som aningen svårhanterat, nämligen de påtagligt små skillnader som råder mellan de olika partiernas eller alliansernas alternativ. M och KD landar i sin budget på ett resultat som är drygt 20 miljoner kronor bättre än det som S, MP, C och L räknar sig fram till.

De större skillnaderna ligger i prioriteringarna och de enskilda skrivningarna om metoder och mål. Det är också i dessa som det går att skönja de ideologiska skillnader som annars hamnar i skymundan av de för alla ofrånkomliga prioriteringarna.

Det är inte alltid meningsfullt att leta skillnader i kronor och ören. Det kan vara bra att återvända till sådant som lätt tas för givet. Som att tro mer på ”människors förmåga, än på politikerna”. Att i tider av ökande politisk polarisering kring vem och vilka som är välkomna ändå skriva att Borås ska vara ”en hållbar, trygg. tillåtande och framåtriktad kommun där människor arbetar hårt och där det finns en stor mångfald i samhällets olika delar” är på samma gång välkommet och förpliktigande.

Men också i detalj kan skrivningarnas innehåll sätta fingret på de styrandes blinda fläckar och tillkortakommanden. Raderna om ambitionshöjning och åtgärdsprogram för hur förskolenämnden ska se till att kommunen når Skolverkets riktmärken på barngruppernas storlek står i bjärt kontrast till idéer om att låta barn till arbetslösa och föräldralediga vara 30 timmar i förskolan.

På det principiella planet gör M och KD en vettig och självklar skärpning av vad som ska ligga till grund för det ”rättighetsbaserade” arbetet. Det kan naturligtvis vara klädsamt att hänvisa till ”FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna”, men det är att skjuta över målet.

Att istället hänvisa till Regeringsformen, som i alla avseenden ligger närmare svensk förvaltningstradition, är inte att vara petig – utan snarare att ta just frågan på ett större allvar.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.