Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2012-01-21 | Uppdaterad 2012-01-21
Håkan Juholt avgår och Socialdemokraterna har därmed löst ett akut problem
De har inte längre en partiordförande med ett förtroende som är kört i botten. De har inte längre en partiordförande som ständigt gör uttalanden som han måste ta tillbaka, som ändrar uppfattning i viktiga frågor och saknar förmåga att komma fram med sin politik.
Det innebär inte att Socialdemokraternas kris är över. Tvärtom. Juholts kris är en del av Socialdemokratins kris, men den är inte hela förklaringen.
I själva verket är det nu som det verkligt svåra arbetet startar. Det en gång statsbärande partiet är idag nere på rekord opinionssiffror, partiet är splittrat och saknar svar på dagens viktiga frågor.
Det fanns något djupt avslöjande i själva inledningen till Juholts avskedstal: ”Jag är född socialdemokrat och jag kommer att dö som socialdemokrat”.
Det är säkert så med Juholt, men han har därmed ett perspektiv som blir allt mindre relevant. De som har den inställningen blir allt färre. Dagens väljare har ett helt annat beteende. De vandrar mellan partierna och soffan och drar sig inte längre ens för att gå över blockgränsen.
En socialdemokrati som lutar sig tillbaka och tror att väljarna kommer att rösta på dem för att de ”alltid har gjort det” har inte en chans i dagens samhälle.
Det vet förstås partiet, men om man minns entusiasmen för Juholt (den fanns i början) byggde den mycket på en längtan efter att det skulle bli som förr, när partiet var stort, den offentliga sektorn växte och Socialdemokraterna abonnerade på regeringsmakten.
Den erkänt duktige retorikern Håkan Juholt använde också mycket av sin tid till att på ett, i och för sig välformulerat sätt, säga att det var för mycket valfrihet i vården, får mycket avdrag för städtjänster, för mycket jobbskatteavdrag och för mycket vinster i välfärden.
Det är en uppfattning man kan ha, men problemet uppstod när det därutöver var tomt på idéer för framtiden. Och när det därtill i vissa delar var en retorik som gick på tvärs mot kongressbeslut var det både tomt och förvirrat.
Juholt påminde också i sitt tal om att det var en enig valberedning som frågade honom. Nu kan man konstatera att den överskattade hans möjligheter och vikten av att en partiledare (S) måste hålla måttet som statsministerkandidat. Ansvaret för Juholts misslyckande vilar därför tungt på valberedningen. Den gjorde helt enkelt ett dåligt jobb.
Ibland har det lite raljant sagts att Juholt varit alliansens bästa vapen, med andra ord att hans tillkortakommanden spelat regeringen väl i händerna, som kunnat luta sig tillbaka och invänta Juholts nästa fadäs.
Det ligger förstås en del i det. Samtidigt bör sägas att med den press som blivit allt hårdare mot Juholt, har det till slut handlat inte endast om hur länge politikern Juholt skulle orka, utan om hur länge människan Juholt skulle orka.
Juholt har suttit en rekordkort tid som ordförande, men med de motgångar han haft går det ändå inte att säga annat än att han varit uthållig som få.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Victoria Ramalho
victoria.ramalho@bt.se
Telefon: 033-700 07 86
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
